Laktosintolerans hos spädbarn är oftast sekundär (postinfektiös, komjölksproteinalergi) snarare än primär (kongential laktasbrist är sällsynt).
Diagnostisk strategi
- Klinisk: Vattniga, skummande, syra avföringar; perianal excoriation; blåsgas, irritabilitet efter måltider.
- Prov på laktosfri diet: Symptomlindring på 48–72 timmar stödjer diagnos.
- Tester: Reducerande ämnen i avföring (Clinitest), fekalt pH <5,5, väteandningstest (äldre spädbarn), genetisk testning (kongential).
Hantering
- Ammande spädbarn: Mor fortsätter amma; laktos i bröstmjölk är konstant. Om sekundär till KMPA, mors mejeriutelämnande i 2–4 veckor.
- Formulämnade: Byt till laktosfri formel (sojabaserad om >6 mdr, eller utförligt hydrolysat/aminosyrabaserad om KMPA misstänks).
- Gradvis återinförande: Efter 2–4 veckor, återinför laktosinnehållande formel/bröstmjölk för att bedöma toleransåterkomst.
- Probiotika: L. reuteri, B. lactis kan förkorta varaktighet av sekundär laktasbrist.
Viktig skillnad: Laktosintolerans vs. Komjölksproteinalergi (KMPA)
KMPA innebär immunreaktion (IgE/icke-IgE) mot kasein/vassle – kräver strikt mejeriutelämnande. Laktosintolerans är enzymatisk (laktasbrist). De samexisterar ofta post-gastroenterit.
Barnläkarguidning säkerställer adekvat nutrition (kalcium, vitamin D) under kostanpassningar.
