Råmjölk är den tjocka, gräddiga vätskan som en nybliven mamma producerar efter förlossningen. När den nyfödda bebisen ammar för första gången får den råmjölk i stället för mjölk. Produktionen påbörjas redan under graviditeten, och råmjölken bildas normalt i större mängd cirka sex timmar efter förlossningen. Den betraktas som en "övergångsmjölk" mellan råmjölken och den mogna bröstmjölken.
En gravid kvinna kan ibland märka att en liten mängd vätska läcker från bröstvårtorna. Det är råmjölk, som produceras under hela graviditeten och under de första dagarna av amningen. Konsistensen är ofta klibbig och färgen gul till orange.
Råmjölk är rik på antikroppar, proteiner och kolhydrater men innehåller förhållandevis lite fett. Den är mycket nyttig för den nyfödda och lätt att smälta. Volymen är liten, men eftersom råmjölken är så näringskoncentrerad behövs inte mycket för att täcka bebisens behov. Den stimulerar dessutom tarmrörelserna, vilket hjälper kroppen att göra sig av med överskottet av bilirubin – ämnet som orsakar gulsot hos nyfödda.
Råmjölken innehåller stora mängder levande celler som hjälper till att skydda spädbarnet mot skadliga ämnen. Därför betraktas den ofta som den perfekta första maten för en nyfödd. Halten av immunsfaktorer är betydligt högre i råmjölk än i mogen bröstmjölk.
Råmjölken fungerar som ett säkert och naturligt vaccin eftersom den innehåller IgA, en antikropp som är ny för bebisen. Under graviditeten skyddas barnet av IgG, en antikropp som passerar genom moderkakan ut i det ofödda barnets blodcirkulation. IgA i råmjölken tar därefter över ansvaret och skyddar barnets lungor samt slemhinnorna i näsa och tarmar – just de områden som oftast angrips av bakterier och virus.
En av råmjölkens viktigaste uppgifter är att täta övergångarna i barnets mag-tarmkanal och minska dess permeabilitet. Det skapar en barriär som hindrar främmande ämnen från att tränga in i kroppen. Råmjölken innehåller också leukocyter, skyddande vita blodceller som förstör sjukdomsframkallande virus och bakterier.
Råmjölk från kor, så kallad bovin råmjölk, används bland annat för att förbättra matsmältningen, lindra diarré och stärka immunförsvaret. Den innehåller antikroppar, immunglobuliner, prolinrika polypeptider, vitaminer, mineraler, tillväxtfaktorer och andra nyttiga ämnen.
När bovin råmjölk isoleras och konsumeras kan den bidra till att sänka blodtrycket, men den kan också utlösa sammandragningar i tarmar och livmoder. Bovin råmjölk betraktas som ett immunstimulerande preparat som främjar muskeltillväxt och kan förbättra prestationen hos idrottare. Den verkar även som antikropp och bekämpar toxiner, allergener samt infektioner som candida, lunginflammation och influensa. Vissa beståndsdelar i bovin råmjölk visar dessutom antivirala och potentiellt cancerhämmande egenskaper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online