Oavsett personliga åsikter börjar ett nytt liv när den genetiska informationen från faderns spermie smälter samman med den genetiska informationen i moderns äggcell. Detta ögonblick kallas befruktning. Det nybefruktade ägget, eller zygoten, fäster sedan i livmoderns slemhinna. Där börjar det bilda ett nätverk av blodkärl som används för att nära och stödja barnet fram till födseln cirka nio månader senare.
Kort efter befruktningen börjar den nybildade zygoten dela sig och fördubblar antalet celler vid varje delning. Under denna tid färdas cellklumpen, som nu kallas morula, genom kvinnans äggledare på väg mot livmodern. Resan tar ungefär sex dagar. Cirka åtta dagar efter befruktningen börjar det nybildade embryot gräva sig in i livmoderns slemhinna. När det vuxit fast i livmoderväggen börjar moderkakan bildas.
Moderkakan är rik på blodkärl som försörjer det växande barnet med näring och transporterar bort avfallsprodukter. När moderns och barnets cirkulationssystem kopplas samman utlöses hormonella förändringar hos modern, vilket ger upphov till graviditetens allra första symtom.
Graviditeten indelas i tre trimester, var och en om tre månader. När embryot är två veckor gammalt är det avlångt och har börjat anlägga en hjärna. Utvecklingen går nu snabbt, och den mest kritiska perioden inleds. Någon gång mellan tredje och fjärde veckan börjar hjärtat slå. Mellan fjärde och sjätte veckan börjar ryggkotorna och revbenen formas i bålen, medan käke, ansikte och hals tar form.
I sjunde veckan börjar nervsystemet överföra signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. Vid det här laget liknar händerna små paddlar och ögonen håller på att anläggas. Embryot fördubblar sin storlek under sjunde veckan och växer från cirka 5 mm till 10 mm. När embryot är åtta veckor är många vitala organ färdigbildade och fungerar, och barnet rör sig ständigt.
Vecka 10 markerar övergången från embryo till foster. Fingrar och tår får allt tydligare konturer och barnet mäter nästan 3 cm. Den mest känsliga fasen av utvecklingen är nu över, och risken för missfall minskar betydligt.
Fostret fortsätter att växa snabbt och är i början av andra trimestern ungefär så stort som en apelsin. Skelettet, som hittills bestått av brosk, börjar successivt förbenas. Även de yttre könsorganen börjar formas under denna period.
Håret, som började växa fram ur huden i vecka 10, får nu pigment och tjocknar på ögonbrynen och hårbotten. När fostret är 15–16 veckor är det cirka 18 cm långt, och könsorganen är ofta så utvecklade att de kan urskiljas vid ultraljud – förutsatt att barnet samarbetar. På ultraljudsbilder från den här tiden kan man ibland se fostret suga på tummen.
Vid slutet av andra trimestern är fostret nästan 30 cm långt och kan höra sin mammas röst, hennes hjärtslag och ljudet från hennes matsmältningssystem.
I början av tredje trimestern kan fostret öppna ögonen för första gången. Det är då drygt 30 cm långt och väger nästan 1 kg. Resten av graviditeten ägnas främst åt att lagra fett, öka i vikt och träna andningsrörelser. Ibland leder andningsövningarna till att barnet får hicka.
När barnet är i vecka 34 väger det cirka 2,3 kg och är omkring 34 cm långt. I vecka 38 är det dags att födas.
Under graviditetens sista månad blir livmodern särskilt trång, eftersom barnet lägger på sig hela cirka 1 kg av sin födelsevikt. I de flesta fall vänder sig barnet med huvudet nedåt när graviditetens slut närmar sig, så att det föds med huvudet först. Allteftersom födelsedatumet närmar sig sjunker barnet lägre ner i moderns bäcken.
Det ökade trycket mot livmodertappen gör att den tunnas ut (effaceras) och öppnar sig (vidgas), vilket banar väg för barnet genom födelsekanalen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online