För tidigt födda barn vårdas på sjukhusets neonatalintensivvårdsavdelning (NICU) så länge som det krävs för att de ska kunna fungera utan medicinsk teknik. Logiken bakom alla olika apparater är att efterlikna aspekter av moderns livmoder, så att barnen kan fortsätta sin utveckling under trygga former. Ett för tidigt fött spädbarn skrivs ut från avdelningen när det kan reglera sin egen kroppstemperatur, stadigt öka i vikt, andas utan hjälpmedel samt dricka ur flaska eller ammas.
För tidigt födda spädbarn placeras antingen i en vårdssäng för spädbarn (så kallad värmesäng) eller i en inkubator, beroende på vad det akuta behovet kräver.
Läkare använder en värmesäng när ett spädbarn främst har svårt att reglera sin kroppstemperatur på grund av tunn hud och brist på kroppsfett. Lamporna som hänger över sängarna, kallade strålningsvärmare, gör att barnen kan lägga sin energi på tillväxt istället för att hålla värmen. Sjuksköterskorna placerar en temperatursond – en liten, platt termometer – på barnets hud för att kontinuerligt övervaka temperaturen.
Inkubatorer används främst för för tidigt födda spädbarn med underutvecklat immunförsvar. De är helt täckta för att skydda barnet från bakterier, med undantag för ärmhål som möjliggör kontakt mellan barnet, vårdpersonalen och föräldrarna.
En högfrekvent oscillator (HFO) håller barnets lungor öppna genom att vibrera luftflödet in och ut i mycket hög hastighet. Luft cirkuleras genom lungorna med 600 till 900 oscillationer per minut, där varje oscillation består av en liten mängd luft. Eftersom apparaten håller lungorna öppna medan den arbetar utsätts de för betydligt mindre stress än om barnet självt behövde öppna och stänga dem. Kroppen kan då rikta sin energi mot utveckling istället för att enbart arbeta med att överleva.
Ventilatorer används för att hjälpa för tidigt födda spädbarn att andas, och flera apparater på neonatalavdelningen räknas till denna kategori. Apparaten för kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP) används för ett barn som kan andas på egen hand men behöver extra syre för att andas lättare. En syrehuv fyller en liknande funktion när den placeras över barnets huvud. En respirator, som ansluts via barnets näsa eller mun, andas i praktiken åt barnet genom att tillföra luft, syre och en andningsrytm. Ventilatorerna är utrustade med befuktare så att barnets lungor inte torkar ut.
Syremättnadssensorn tejpas fast på barnets fot och har ett rött ljus som lyser genom huden för att avläsa mängden syre i blodet. Sensorn är kopplad till en monitor som läser av syrenivån och automatiskt kommunicerar med ventilationsutrustningen för att öka eller minska syretillförseln efter behov.
Sjuksköterskor och läkare på neonatalavdelningen använder flera olika metoder för att försörja för tidigt födda spädbarn med näring innan de klarar av att dricka ur flaska eller amma.
Den intravenösa pumpen (IV) placeras bredvid sängen och doserar näring vid bestämda tidpunkter. Hos för tidigt födda barn går droppen ofta via flera slangar samtidigt. En perifert insatt central venkateter (PICC) förs mot hjärtat genom antingen en arm, ett ben eller hårbotten, och används för att tillföra vätska eller ta blodprover.
Navelkatetrar är särskilt viktiga för för tidigt födda spädbarn; stubben efter den avklippta navelsträngen innehåller vener och artärer genom vilka katetern förs fram. Den kan administrera läkemedel eller vätskor, samt ge läkarna värdefulla blodtrycksmätningar och blodprover. IV-slangar placeras även i ytliga vener nära hudens yta för att ge mediciner eller vätska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online