För tidigt födda barn väger ofta mycket lite vid födseln. Den posturala utvecklingen – alltså förmågan att kontrollera kroppens hållning – kan skilja sig avsevärt mellan barn med låg födelsevikt och barn med normal födelsevikt. Denna utveckling ligger till grund för viktiga motoriska färdigheter som att sitta, krypa, stå och gå.
De flesta fullgångna barn med normal födelsevikt har viss muskelkontroll redan vid fyra månaders ålder och kan då sitta med stöd. Att rulla från rygg till mage och att hålla huvudet uppe kortare stunder är också vanligt i denna ålder. Mellan sex och tolv månader bör barnet kunna börja sitta utan hjälp, sträcka sig efter föremål och, mot slutet av perioden, gå med stöd.
Studier visar tydliga skillnader i den neuromotoriska utvecklingen hos barn med låg födelsevikt. Hos barn som hade sämre kontroll över huvud och bål vid fyra månaders ålder var rörelseutvecklingen vid 12 till 18 månader märkbart mindre framgångsrik. Tydliga utvecklingsförseningar påvisades i studien "Postural development in very low birth weight and normal birth weight infants", som genomfördes av institutionen för pediatrik vid University of Cape Town i Sydafrika år 1990.
Generellt sett uppnår fullgångna barn en betydligt bättre finmotorisk kontroll än för tidigt födda barn vid samma korrigerade ålder. Inom gruppen för tidigt födda barn verkar det dock inte finnas några skillnader beroende på olika medicinska riskfaktorer.
Barn med låg födelsevikt som har försenad postural utveckling löper större risk att även uppvisa betydande förseningar i sin kognitiva utveckling. Dessa barn kan dessutom visa tendenser till koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsbrist.
Fysioterapi och arbetsterapi kan vara till stor hjälp för barn som drabbats av funktionsnedsättningar eller utvecklingsförseningar till följd av låg födelsevikt och för tidig födsel. Tidigt insatta stödåtgärder ökar barnets chanser att utveckla sina motoriska färdigheter och nå sina milstolpar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online