En vit beläggning eller vita prickar kan uppstå på ett barns tunga av flera olika orsaker. Oavsett vilket tillstånd som ligger bakom kan det bli allvarligt om barnet inte får rätt behandling i tid. Därför bör föräldrar och andra vårdgivare alltid kontakta läkare vid ovanliga förändringar i barnets mun, särskilt om andra symtom förekommer samtidigt.
Streptokockhalsont är en bakteriell infektion som ofta drabbar barn. Infektionen gör att tonsillerna blir klarröda med vita prickar, och vita fläckar kan även synas på tungan. Andra typiska symtom är hög feber, huvudvärk, ont i magen och i vissa fall kräkningar. Halsfluss orsakad av streptokocker behöver behandlas med antibiotika för att förebygga allvarliga komplikationer.
Scharlakansfeber kallas även scarlatina och är en form av streptokockhalsont som dessutom ger utslag på kroppen. Sjukdomen börjar oftast med ont i halsen, hög feber och huvudvärk. Barnets hals och tonsiller kan täckas av en gulaktig eller vit hinna, och tungans små papiller kan se större ut än normalt – något som ibland kallas hallontunga. Utslagen brukar uppträda den andra dagen av infektionen. Diagnosen ställs med hjälp av ett svalgprov och behandlas med antibiotika.
Munsvamp är en jästsvampinfektion som ibland drabbar spädbarn. Den ger en vit beläggning på tungan, insidan av kinderna och gommen. Ett barn med munsvamp kan gråta under matningen, eftersom tillståndet ofta gör ont. Infektionen går ibland över av sig själv, men om den är besvärande eller inte förbättras bör en läkare konsulteras. Läkaren förskriver då oftast ett oralt svampdödande läkemedel, exempelvis Nystatin.
Ibland utvecklar spädbarn och barn en vit beläggning eller vita fläckar på tungan när de tar antibiotika, till exempel amoxicillin. Orsaken är att antibiotikan dödar en del av de nyttiga bakterierna i munnen, vilket gör att svamp får fritt spelrum att växa på tungan. Tillståndet går oftast över av sig självt kort tid efter att antibiotikakuren har avslutats.
Tungan kan också se vit ut när ett barn lider av vätskebrist. Om barnet nyligen haft diarré eller kräkningar finns det risk att det blivit uttorkat. Mild vätskebrist bör behandlas med rehydreringsvätska och extra vätska. Vid misstanke om kraftig dehydrering ska barnet omedelbart föras till läkare, eftersom intravenös vätsketillförsel kan bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online