Anfall uppstår när hjärnans elektriska system fungerar felaktigt. Ett anfall hos en bebis kan pågå i bara några sekunder eller i flera minuter. Anfall kännetecknas oftast av ryckiga rörelser på ena eller båda sidor av kroppen. Bebisar kan också rulla med ögonen, blinka snabbt och stirra tomt framför sig. Dessutom kan bebisens kropp bli stel under korta ögonblick. I sällsynta fall kan en bebis sluta andas under ett anfall.
Ett anfall kan vara en engångsföreteelse, men det kan även återkomma regelbundet om ett bakomliggande tillstånd finns. För barn som fortsätter att ha anfall utan någon identifierbar orsak är diagnosen ofta epilepsi.
Feberkramper är den vanligaste typen av anfall hos nyfödda och spädbarn. De uppstår vanligtvis endast när febern stiger snabbt över 38,9 °C. Ett feberkrampanfall kan pågå från några sekunder upp till 15 minuter. Cirka 3–5 procent av alla barn mellan 6 månader och 5 år upplever minst ett feberkrampanfall. Trots att det kan vara skrämmande för föräldrarna är feberkramper i allmänhet inte förknippade med några långsiktiga effekter eller komplikationer.
En bebis med extremt lågt blodsocker kan drabbas av anfall. Även låga nivåer av kalcium eller magnesium kan utlösa ett anfall. En obalans av natrium i kroppen eller en elektrolytrubbning kan också ligga bakom. Natrium- och elektrolytobalans kan orsakas av vattenförgiftning, vilket inträffar när en liten bebis får för mycket vatten att dricka. Kom ihåg att bebisar yngre än 6 månader inte bör ges vatten alls – bröstmjölk eller modersmjölksersättning täcker deras vätskebehov.
Infektioner i hjärnan eller ryggmärgen, som meningit och encefalit, kan utlösa anfall. Meningit är en infektion som gör att hinnorna runt hjärnan och ryggmärgen blir inflammerade. Encefalit uppstår när själva hjärnan blir inflammerad, oftast till följd av en virusinfektion. Båda tillstånden är allvarliga och kräver omedelbar vård.
Vissa genetiska tillstånd kan göra att bebisar har en större benägenhet att drabbas av anfall. Ett exempel är tuberös skleros, ett tillstånd som kännetecknas av tillväxt av godartade tumörer i kroppen. Om sådana tumörer utvecklas i hjärnan kan anfall uppstå. Neurofibromatos kan också orsaka tumörbildning i hjärnan. Angelmans syndrom är en sällsynt störning som kan leda till neurologiska avvikelser som utlöser anfall. Dessutom har bebisar med Downs syndrom en ökad risk att utveckla epilepsi till följd av hjärnavvikelser.
Bebisar kan drabbas av anfall om det föreligger en hjärnblödning före eller strax efter födseln. Syrebrist före, under eller strax efter förlossningen är en annan möjlig orsak. Bebisar som har fått huvudskador kan också uppleva anfall. Dessutom kan blyförgiftning samt moderns användning av droger under graviditeten öka risken för anfall hos bebisen.
Kontakta alltid sjukvården om din bebis får ett anfall, särskilt första gången. Ring akutnumret om anfallet varar längre än fem minuter, om bebisen slutar andas, eller om anfallet följs av feber, omtöcknenhet eller svårigheter att vakna. En läkare kan undersöka orsaken och vid behov remittera till vidare utredning, till exempel EEG eller bildtagning av hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online