Föräldrar till spädbarn med kolik vet hur frustrerande det kan vara när den nyfödda gråter i timmar, trots alla försök att trösta och lugna barnet. Tyvärr finns inget entydigt svar på frågan om hur man får en kolikbaby att sluta gråta. Läkare och forskare har många teorier om vad som orsakar kolik hos spädbarn, men varför så många små barn drabbas är fortfarande till viss del ett medicinskt mysterium.
Nya föräldrar som undrar om deras barn har kolik bör hålla koll på barnets symtom och kontakta barnmottagningen eller BVC. En gammal tumregel för att avgöra om ett barn har kolik kallas "regeln om tre": barnet gråter i tre timmar eller mer per dag, minst tre dagar i veckan, under minst tre veckors tid. Spädbarn med kolik fortsätter att gråta trots alla normala försök att lugna och trösta dem.
Symtom på kolik inkluderar intensiv gråt, reflux, magkrampar eller sammandragningar, stön av obehag, knutna nävar, rodnat ansikte samt allmän stress och muskelspänningar i kroppen.
Kolik med stabila symtom som inte förvärras och som upphör efter några veckor till några månader betraktas som "normal". Läkare tror att den helt enkelt kan vara en del av hur spädbarnets matsmältningssystem vänjer sig vid de första veckorna och månaderna i livet.
Kolik som däremot verkar förvärras, inte svarar alls på lugnande tekniker och stör barnets normala viktnedgång eller viktökning kan bero på mag-tarmproblem, allergier eller psykologiska orsaker. Kontakta alltid vården om du misstänker detta.
Vad som exakt orsakar kolik har forskarna ännu inte kunnat bevisa fullständigt, men det finns flera sannolika förklaringar.
Den första gruppen av möjligheter rör mag- och tarmsvårigheter, exempelvis reflux, känslighet för gasbildande livsmedel som modern äter, samt en överaktiv eller omogen tarmkanal.
Allergi mot komjölk i moderns kost eller i ersättningen är också en tänkbar orsak. Proteinet i komjölk som är ett allergen för många vuxna passerar vidare till mage och tarm hos ammade spädbarn när modern dricker mjölk eller äter mejeriprodukter, vilket kan orsaka magbesvär. Samma typ av allergi kan drabba barn som får komjölksbaserad ersättning. För att utesluta dessa orsaker rekommenderar läkare ofta att modern tar bort mjölkprodukter från sin kost, eller att man byter till en laktosfri eller hydrolyserad ersättning.
Möjliga emotionella eller psykologiska orsaker till kolik inkluderar en stressig relation mellan mor och barn (vanligare hos förstfödda) samt allmän föräldraångest. Enligt denna teori uppfattar spädbarnet moderns oro och stress, vilket i sin tur skaper stress hos barnet – något som kan visa sig genom mag- och tarmbesvär.
Det finns ingen medicinsk behandling som "botar" kolik, men koständringar – antingen hos den ammande mamman eller genom byte av ersättning – kan hjälpa vissa barn. Dessutom rekommenderar läkare flera tekniker som kan lindra symtomen:
Kolik visar sig vanligtvis inom de första tre veckorna av barnets liv och varar sällan längre än tre månader. Cirka 20 procent av alla spädbarn drabbas. Även om orsakerna är oklara har forskare dokumenterat flera observationer: Kolik verkar vara vanligare hos förstfödda barn, hos ammade barn, hos äldre och mer utbildade mödrar samt hos stressade eller ångestfyllda mödrar. Även moderns kost spelar in – broccoli, blomkål, kål, lök, choklad och mjölk nämns ofta som möjliga triggers.
Kom ihåg att kolik är ofarligt och går över med tiden. Tveka dock aldrig att kontakta BVC eller barnläkare om du är osäker, om gråten känns onormal eller om barnet inte ökar i vikt som det ska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online