Att se sitt barn få ett anfall kan vara skrämmande för alla föräldrar. Därför är det bra att veta vad som faktiskt händer. Kramper uppstår när den elektriska aktiviteten i hjärnan förändras. Barn kan visa symtom redan vid tre månaders ålder, med vanliga tecken som bristande medvetenhet, ryckiga rörelser och medvetslöshet.
Spädbarn drabbas oftast av epileptiska anfall, med undantag för feberkramper, som utlöses av hög feber. Vid generaliserade anfall – bland annat stora anfall (grand mal) och små anfall (petit mal) – påverkas båda hjärnhalvorna. Vid fokala anfall påverkas däremot bara en avgränsad region i hjärnan.
Vid petit mal-anfall, även kallade frånvaroanfall, tappar bebisen sin medvetenhet och reagerar inte på stimuli. Barnet stirrar ofta tomt framför sig, och ögonen kan blinka snabbt utan att barnet är medvetet om vad som händer.
Frånvaroanfall är korta, kommer utan varning och kan förekomma flera gånger under samma dag. De kan bli farliga just för att de sker så snabbt att föräldrar lätt missar dem – det kan dröja flera månader innan en läkare diagnostiserar epilepsin.
Om din bebis har ett grand mal-anfall eller infantila spasmer kan hen uppvisa stela arm- och benrörelser. Armar och ben kan sedan börja rycka snabbt, samtidigt som huvudet faller framåt. Kroppen kan också verka skaka under ett grand mal-anfall.
Om bebisen redan ligger ner kan knäna resa sig upp och armarna verka böjas framåt, som om barnet försöker nå efter något eller hålla i sig. Bebisar kan ha flera infantila spasmer per dag, oftast i samband med läggdags eller sovdags. Utan behandling kan dessa anfall bli farliga.
Vid grand mal-anfall har bebisar ofta svårt med balansen och kan verka klumpigare än andra barn. Enligt Epilepsy Foundation kan barn ha nedsatt muskeltonus och falla omkull vid denna typ av epileptiskt anfall. Ett fall kan leda till huvudskada, vilket är anledningen till att skyddshjälm ibland rekommenderas i allvarliga fall.
Om din bebis drabbas av grand mal-anfall eller komplexa fokala anfall kan hen förlora medvetandet i upp till några minuter. Under anfallet kan bebisen krystas eller gråta, och efteråt känns barnet ofta mycket trött och slött.
Bebisar kan också förlora medvetandet vid feberkramper, när febern överstiger cirka 39 grader Celsius (102 grader Fahrenheit).
Under en feberkramp kan bebisen få ryckningar i vissa kroppsdelar, till exempel en arm eller ett ben, eller så koncentreras ryckningarna till en sida av kroppen. Feberkramper förekommer hos bebisar och småbarn, oftast mellan 6 månader och 3 års ålder.
Till skillnad från epilepsi utlöses feberkramper av hög feber, inte av en historik av återkommande anfall. De varar vanligtvis bara några minuter men kan i vissa fall pågå i upp till 15 minuter.
Kontakta alltid sjukvården om ditt barn får ett anfall för första gången, om anfallet varar längre än fem minuter eller om barnet har svårt att andas efteråt. Ring 112 om anfallet inte upphör. Vid misstanke om feberkramper bör du även kontakta vården om barnet är yngre än sex månader, eller om febern är mycket hög – tidig bedömning ger bästa möjliga trygghet och vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online