Symtom på mjölkproteinallergi hos spädbarn kan variera från hudutslag och magbesvär till andningssvårigheter. Allergiska reaktioner kan antingen utvecklas långsamt eller snabbt; långsamma reaktioner tar vanligtvis en till tio dagar att utveckla och är den vanligaste formen. En äkta mjölkallergi måste alltid diagnostiseras av läkare, ofta med hjälp av blodprov, avföringsprov och/eller allergitest på huden för att utesluta andra orsaker. Det goda nyhetet är att de flesta barn växer ifrån sin mjölkproteinallergi redan vid två till tre års ålder.
Hudproblem kan vara tydliga tecken på att ett barn reagerar på mjölkprotein. Utslag, svullnad (angioödem), nässelutslag, eksem samt kliande eller röda knölar på huden är vanliga indikatorer på mjölkproteinallergi. Hudirritation som uppstår efter att barnet exponerats för mjölkprotein under en längre tid läker oftast inom några dagar, så länge allergenet inte längre intas.
Ett normalt glatt och nöjt barn kan plötsligt visa beteendeförändringar på grund av en mjölkproteinallergi. Spädbarnet kan bli irriterat eller få kolikliknande besvär inom några timmar efter att ha fått mjölk eller produkter baserade på mjölk. Denna förändring beror vanligtvis på smärta i matsmältningssystemet och avtar när orsaken till besvären tas bort ur kosten.
Mjölkproteinallergi kan orsaka kraftiga mag- och tarmbesvär, bland annat buksmärta eller kramp, kräkningar eller stora mängder uppstötningar, lösa avföringar, diarré och i vissa fall blodig diarré. Ett barn med mjölkproteinallergi kan också kväljas under matningen eller helt vägra mat och mjölk. Besvären uppstår oftast inom timmar eller dagar efter exponering för allergenet, och det är viktigt att en barnläkare undersöker barnet för att utesluta andra orsaker. Om mjölkprotein visar sig vara den skyldige mår barnet oftast bättre ganska snabbt efter att exponeringen upphört, beroende på hur fort den tidigare mjölken passerar genom matsmältningssystemet.
Ett barn kan utveckla astma som en följd av allergi mot mjölkprotein. Väsande andning och andningssvårigheter kan förekomma. Ring 112 omedelbart om ditt barn får plötsliga andningsproblem och inte får luft. Utvecklas besvären långsammare, över flera dagar, bör de alltid tas upp med en barnläkare för att utesluta underliggande sjukdomar.
Anafylaxi är vanligare vid allergi mot andra livsmedel än mjölkprotein, men är ett allvarligt och snabbverkande symtom som i värsta fall kan bli livshotande. Reaktionen påverkar vanligtvis hela kroppen, inklusive hud, mage, andning och blodtryck. Symtomen uppstår inom sekunder eller minuter efter exponering för allergenet och kan innefatta väsande andning, svullnad, buksmärta, svimning, illamående eller kräkningar, onormala andningsljud, hjärtklappning, hudrodnad och utslag samt förvirring och stark oro. En anafylaktisk reaktion kräver alltid vård på akutmottagning – ring 112 direkt om du misstänker anafylaxi.
Kontakta barnavårdscentralen eller en barnläkare om du misstänker att ditt barn har mjölkproteinallergi. Läkaren kan ställa en säker diagnos genom tester och ge råd om kostomläggning. Vid amning kan det ibland räcka att den ammande mamman utesluter mjölkprodukter ur sin egen kost, medan modersmjölksersättning i vissa fall behöver bytas ut mot en hypoallergen variant. Kom ihåg att aldrig ställa diagnosen på egen hand – korrekt utredning är avgörande för barnets hälsa och utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online