Joniserande strålning (röntgen, CT, fluoroskopi) medför fosterrisk proportionell mot dos och gestationsålder. De flesta diagnostiska undersökningar är väl under hottröskeln med korrekt motivering.
Stråldos & fosterrisk
| Undersökning | Fosterdos (mGy) | Riskkontext |
|---|
| Bröstkorg röntgen (AP) | <0,01 | Försumbar |
| Buk röntgen | 0,1–1,5 | Mycket låg |
| Beck röntgen | 0,5–3 | Låg |
| CT Buk/Beck | 10–50 | Oro >50 mGy |
| CT Beck (lågdos) | 3–10 | Låg-måttlig |
Gestationsålder känslighet
- Pre-implantation (0–2 vkr): Allt-eller-ingenting (missfall eller ingen effekt). Inga missbildningar.
- Organogenes (3–8 vkr): Högst teratogen känslighet. Tröskel ~100–200 mGy för missbildningar.
- Fetal period (>8 vkr): CNS-utveckling (8–25 vkr mest sårbar). Tröskel ~100 mGy för IQ-minskning; >500 mGy för mikrocefali.
- Cancerutveckling: Linjär ingen-tröskel modell. ~1 extra cancer/10,000 per 10 mGy (ICRP). Bakgrundsbarnscancer ~1/500.
Praktiska riktlinjer
- Motivera: Är det nödvändigt? Kan US/MRI ersätta det?
- Optimera: Lägsta dos protokoll (ALARA). Kollimering, pulserad fluoro, iterativ rekonstruktion (CT).
- Skydda: Blyförkläde över livmoderen (om inte i strålvägen). Sköldkörtelskydd.
- Dokumentera: SLV, uppskattad dos, motivering i journal.
- Rådgiv: Kvantifiera risk. "Detta bröstkorgsröntgen = 1 dag bakgrundsstrålning."
Säkra alternativ
- Ultraljud: Ingen strålning. Förstahandsval för buk/beck, fosterdiagnostik, DVT, gallvägar, blindtarmsinflammation (barn).
- MRI: Ingen joniserande strålning. Säker alla trimestrar (undvik gadolinium om inte kritiskt). Bäst för CNS, mjukvävnad, placenta.
Oavsiktlig exponering
Om gravid patient får CT buk (20 mGy) vid 10 vkr: Risk för missbildning <1% (baslinje 3%). Rådgiv, dokumentera, fortsätt graviditetsvård. Inget indikation för avbrott baserat på strålning ensamt.
Resurser: ACR–SPR Practice Parameter; ICRP Publication 84; ACOG Committee Opinion 823.
