Hämmad fostertillväxt, även kallad intrauterin tillväxthämning (IUGR), innebär att ett foster väger mindre än vad som är normalt för graviditetens längd. Tillståndet diagnostiseras när fostret ligger på 10:e percentilen eller lägre på de tillväxtkurvor som används för att övervaka fostrets vikt. Det innebär att fostret väger mindre än 90 procent av alla andra foster vid samma graviditetsvecka. Tillståndet uppstår när fostret inte får tillräckligt med syre och näring, eller till följd av infektion eller sjukdom.
Hämmad fostertillväxt kan orsakas av hälsotillstånd hos den blivande mamman som stör fostrets näringstillförsel, exempelvis hjärtsjukdom, problem med moderkakan och preeklampsi. Graviditet med fler än ett barn eller bosättning på hög höjd kan också leda till tillståndet. Vissa sjukdomar hos mamman kan beröva fostret tillräckligt med syre, bland annat högt blodtryck, diabetes, autoimmuna sjukdomar, trombofili och hemoglobinopatier. Foster med kromosomavvikelser, såsom trisomi 18, uppvisar ofta hämmad tillväxt, och de som utsatts för infektioner som röda hund, toxoplasmos, syfilis och cytomegalovirus tenderar att vara mindre än normalt.
Foster som utsätts för tobaksrök, droger eller alkohol under graviditeten löper större risk att drabbas av hämmad fostertillväxt. Av denna anledning rekommenderas gravida kvinnor att helt avstå från dessa substanser under hela graviditeten.
Alla små foster lider inte av hämmad tillväxt. Mindre kvinnor får exempelvis ofta mindre, helt normala barn. Ultraljud är det främsta diagnostiska verktyget som används för att bedöma fostrets storlek. Om ett foster inte mäter som förväntat kan läkaren använda regelbundna ultraljudsundersökningar för att följa barnets viktökning över tid.
Kvinnor som bär på ett barn med hämmad fostertillväxt övervakas noggrant under resten av graviditeten. I vissa fall kan barnet förlossas i förtid för att öka chanserna till en mer normal tillväxt utanför livmodern.
I allvarliga fall av hämmad fostertillväxt kan fostret avlida i livmodern. Andra barn föds i förtid, vilket kan leda till ytterligare komplikationer, exempelvis svårigheter att reglera kroppstemperaturen, andnödssyndrom (RDS), ökad risk för blödningar samt förhöjd risk för nekrotiserande enterokolit, trombocytopeni och njursvikt. Trots alla risker frodas många barn som diagnostiserats med hämmad fostertillväxt väl när de väl har fötts.
Regelbundna mödravårdsbesök är avgörande för att upptäcka hämmad fostertillväxt i tid. Gravida rekommenderas att äta näringsrik kost, avstå från rökning, alkohol och droger samt följa sin vårdgivares råd så att underliggande sjukdomar behandlas och kontrolleras på bästa sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online