Försenad pubertet är ett tillstånd där barnets kropp inte utvecklar de fysiska tecknen på pubertet vid den tidpunkt som förväntas. Hos de flesta inleds puberteten mellan 10 och 14 års ålder hos flickor och mellan 12 och 16 års ålder hos pojkar. Om puberteten ännu inte har börjat inom dessa åldersspann betraktas den som försenad.
Detta är den vanligaste orsaken till försenad pubertet. Det handlar helt enkelt om att kroppens normala utvecklingsprocess tar längre tid, utan att det tyder på några andra underliggande problem. Konstitutionell fördröjning är ofta ärftlig.
Hypogonadism innebär att kroppen inte producerar tillräckligt med könshormoner. Tillståndet kan bero på flera olika faktorer, exempelvis genetiska störningar, vissa sjukdomar eller undernäring.
Ett antal andra hälsotillstånd kan också leda till försenad pubertet, såsom kroniska sjukdomar, problem med sköldkörteln och diabetes.
Tecknen varierar från person till person, men kan bland annat inkludera:
I de flesta fall kräver försenad pubertet ingen behandling. Om den underliggande orsaken däremot är en medicinsk åkomma kan behandling av detta tillstånd bli nödvändig. I vissa fall kan hormonbehandling användas för att stimulera igångsättandet av puberteten.
Försenad pubertet kan vara en känslomässigt svår upplevelse för både barn och familj. Den kan väcka känslor av osäkerhet, skam och isolering. Det är därför viktigt att visa stöd och förståelse för barn som går igenom detta. Föräldrar och andra närstående bör prata öppet med barnet om vad som händer och hjälpa det att hantera sina känslor. Uppmuntra också barnet att kontakta en läkare om det finns frågor eller oro kring den försenade puberteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online