
Den psykiska ohälsan bland tonåringar har ökat stadigt under många år, och covid-19-pandemin har förvärrat läget ytterligare. Under det senaste decenniet har antalet ungdomar som uppger symtom på depression och ångest ökat kraftigt – och även antalet unga som försökt ta sitt liv har ökat.
Flera faktorer samverkar i denna oroande utveckling:
Sociala medier kan vara ett bra sätt för ungdomar att hålla kontakten med vänner och familj, men de kan också skapa stress och ångest. Ungdomar som tillbringar mycket tid online riskerar att jämföra sig med andra, känna sig ensamma och utsättas för nätmobbning.
Dagens ungdomar möter mer akademiskt tryck än någonsin tidigare. Många känner stress över betyg, antagning till högskolan och framtida jobb. Denna press kan leda till ångest, depression och andra psykiska hälsoproblem.
Problem i hemmet, såsom skilsmässor, konflikter mellan föräldrar eller övergrepp, kan bidra till psykisk ohälsa. Ungdomar som växer upp i familjer där psykisk sjukdom förekommer löper dessutom större risk att själva drabbas.
Kamrattryck är ofta en kraftfull faktor under tonåren. Ungdomar som umgås med vänner som använder droger eller alkohol, eller ägnar sig åt andra riskfyllda beteenden, är mer benägna att göra samma sak.
Ungdomar som upplevt trauma – till exempel övergrepp, försummelse eller en allvarlig olycka – har en förhöjd risk att utveckla psykiska problem.
Krisen är allvarlig och behöver tas på allvar. Om du är ung eller känner någon ung som mår dåligt finns det flera vägar till hjälp. Prata med dina föräldrar, en vuxen du litar på eller en professionell inom psykiatrivården. Det finns även telefonlinjer och webbplatser som erbjuder stöd och rådgivning dygnet runt.
Krisen är allvarlig, men den går att vända. Med rätt stöd kan unga människor återhämta sig från psykiska problem och leva friska, meningsfulla liv. Nyckeln är att våga prata om psykisk ohälsa och agera i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online