Spotting – vad är det och hur ser det ut?

Lätt vaginal blödning, ofta kallad spotting eller mellanblödning, kan uppstå när som helst under en kvinnas reproduktiva år och även efter klimakteriet. Ibland är det ett tecken på ett medicinskt problem, men i många fall är orsaken helt ofarlig eller går inte att fastställa. Här går vi igenom vad spotting egentligen är, hur det ser ut och vilka orsaker som ligger bakom.

Vad är spotting?

Spotting är en mycket lätt blödning från slidan som kan förekomma av olika skäl under menstruationscykeln. Blödningen kommer alltså utanför den ordinarie mensen och kallas därför ibland för "gammalt blod" eller "mellanblödning". Det rör sig oftast om så små mängder att de bara syns som spår på toalettpapper eller i underkläderna.

Färg och konsistens

Blodet vid spotting är normalt rosa, rött eller brunt i färgen. Det brunaktiga blodet är ofta äldre blod som hunnit oxidera innan det lämnar kroppen. Konsistensen kan variera – den kan vara kladdig eller seg, särskilt när blodet blandas med vanliga flytningar, eller tunnare och mer vattenliknande, ungefär som vanligt blod.

Hur mycket blöder man?

Mängden blod vid spotting är liten. Den kan vara så sparsam att den knappt syns, eller så pass mycket att ett trosinlägg behövs för skydd. Blöder du mer än så räknas det inte längre som spotting utan som oregelbunden blödning, och då kan det vara klokt att kontakta vården för en bedömning.

Hur länge varar det?

Spotting pågår vanligtvis från en dag upp till några dagar och slutar sedan av sig självt. Hos vissa kvinnor blir blödningen dock långvarig eller återkommer regelbundet, vilket alltid bör utredas närmare av en läkare.

Vanliga orsaker till spotting

Det finns flera möjliga orsaker till mellanblödningar, bland annat:

• Graviditet – lätt spottring kan förekomma i tidig graviditet, exempelvis vid embryots infästning i livmodern.
• Vaginal torrhet – tunna, känsliga slemhinnor kan lättare börja blöda, särskilt efter klimakteriet.
• Hormonella obalanser – fluctuationer i östrogen och progesteron kan störa cykeln.
• P-piller och andra preventivmedel – framför allt under de första månaderna med ny prepation eller spiral.
• Skador på slidväggarna – exempelvis efter samlag eller gynekologisk undersökning.
• Missfall – blödning i tidig graviditet kan i vissa fall vara ett tecken på missfall.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om blödningen är kraftig, pågår i mer än några dagar, återkommer ofta eller åtföljs av smärta, feber eller obehag. Om du är gravid och får blödningar bör du alltid ta kontakt med din mödravårdscentral. Även blödningar efter klimakteriet ska alltid utredas av läkare.