Våld i nära relationer är ett allvarligt problem som kan leda till bestående skador – inte bara för den kvinna som utsätts, utan även för eventuella barn som befinner sig i miljön. Enligt National Coalition Against Domestic Violence upplever var fjärde kvinna våld i en nära relation, och cirka 1,3 miljoner kvinnor misshandlas fysiskt av sin partner varje år. Män utsätts också för våld, men de utgör endast cirka 15 procent av samtliga fall. Barn som bevittnar våld mellan sina föräldrar löper dessutom dubbelt så stor risk att själva använda våld som vuxna. Terapi med misshandlade kvinnor måste därför hanteras med stor känslighet, omtanke och professionalism.
Terapin bör inledas med att stärka kvinnans medvetenhet, så att hon förstår att beteendet hon utsätts för är fel. Ofta är misshandlade kvinnor inte medvetna om att övergreppen de lever med ligger utanför det normala eller är oacceptabla. Förövaren kan visa ånger efter ett utbrott, ge presenter och be om förlåtelse. Kvinnan behöver lära sig att dessa mönster inte ingår i en hälsosam relation.
Kvinnor måste lära sig identifiera tecknen på övergrepp. Förövaren kan ha extremt höga förväntningar på sin partner och kräva nästintill fulländning hela tiden. Han kan vara svartsjuk och vilja veta var kvinnan befinner sig och vem hon träffar varje gång hon lämnar hemmet. Han kan också pressa sin partner att göra saker hon inte känner sig bekväm med och gradvis isolera henne från omvärlden. Alla dessa beteenden kan vara tydliga varningssignaler på att kvinnan befinner sig i en destruktiv relation.
Terapeuten behöver hjälpa kvinnan att ta fram en säkerhetsplan om hon beslutar sig för att lämna sin våldsamma partner. Det innebär att planera en flyktväg ur hemmet och se till att barnen känner till den. Hon måste också tänka ut en säker plats att ta vägen till – en plats där partnern inte kan nå eller skada henne. Vidare bör hon packa en väska med alla viktiga dokument för familjen, exempelvis pass, födelseattester och medicinska journaler, och förvara den på ett ställe där hon snabbt kan ta den med sig. Kvinnan bör informera grannarna om att kontakta polisen om de ser förövaren vid hennes hem. Som mamma är det viktigt att barnen känner till planerna och vet att de ska ringa 112 vid en nödsituation.
Kvinnor som utsätts för våld kan drabbas av en rad psykiska hälsoproblem. Depression och ångest är vanligt förekommande. Panikattacker kan uppstå till följd av den ständiga stressen av att behöva "gå på äggskal" när förövaren finns i närheten. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan utvecklas efter fysiska övergrepp och bestå långt efter att kvinnan har lämnat relationen. Hon kan fortsätta lida av mardrömmar och känna rädsla när hon är ensam på offentliga platser eller ute på natten. Vissa kvinnor vänder sig även till alkohol eller droger som ett sätt att hantera smärtan. Samtliga samtidiga problem behöver behandlas parallellt inom ramen för terapin.
Flera olika terapimetoder kan hjälpa kvinnor som har utsatts för våld. Gruppterapi ger deltagarna möjlighet att få återkoppling kring hur de relaterar till andra människor, vilket kan belysa de beteenden och personlighetsdrag som en gång ledde dem till en förövare. Individuell terapi är också nödvändig, så att kvinnan får möjlighet att sörja de krossade drömmar och förhoppningar hon kan ha burit på. Psykodynamisk terapi och familjesystemterapi kan användas för att utforska kvinnans barndom och familjebakgrund. Familjeterapi kan dessutom hjälpa mödrar och barn att gemensamt ta reda på hur de ska gå vidare i livet. Stödgrupper och medicinsk behandling kan behövas som värdefulla komplement till terapiprocessen.
Ingen ska behöva leva med våld. I Sverige finns flera vägar till hjälp – Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) erbjuder kostnadsfria och anonyma samtal dygnet runt, och lokala kvinnojourer kan erbjuda stöd, rådgivning och skyddat boende. Att söka hjälp är alltid ett modigt första steg mot ett tryggare liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online