
Många kvinnor är inte medvetna om att klimakteriet utlöser förändringar i kolesterolnivåerna. Medan hjärt-kärlsjukdom är ovanligt hos yngre kvinnor ökar risken för hjärtinfarkt och stroke stadigt hos äldre kvinnor, enligt American Heart Association – organisationen som även publicerar riktlinjer för kost- och livsstilsförändringar som kan minska risken.
En studie publicerad i New England Journal of Medicine i september 1987 visade att genetiska faktorer bidrar till den kolesterolhöjning som sker efter klimakteriet. En studie från 2009 i American Journal of Epidemiology, som följde kvinnor i sju år, visade att fettvärdena toppade under de tidiga åren efter menopaus. Tidigare forskning har pekat på att sjunkande östrogennivåer ligger bakom ökningen av LDL-kolesterole – det så kallade "onda" kolesterolet – hos kvinnor efter klimakteriet.
Women's Health Initiative var en omfattande studie som pågick i 15 år och omfattade mer än 160 000 friska äldre kvinnor. Försöken, som påbörjades 1991, syftade till att undersöka hur hormonbehandling efter klimakteriet, kostomläggning och kosttillskott påverkade hjärtsjukdom, benskörhet samt bröst- och tjocktarmscancer.
Studien visade att hormonersättningsterapi inte minskar – och möjligen till och med kan öka – risken för hjärtsjukdom hos kvinnor. Hormonersättningsterapi sänker alltså inte kolesterolnivåerna hos kvinnor i klimakteriet, vilket många felaktigt trott.
Skillnaden mellan "bra" och "dåligt" kolesterol blir lättare att förstå när man vet att HDL (high density lipoproteins) är små partiklar som samlar upp kolesterol och transporterar bort det från kroppens vävnader och ut ur blodomloppet – vilket gynnar hälsan.
LDL (low density lipoproteins) är liknande partiklar, men deras funktion är motsatt: de transporterar kolesterol ut i blodet och in i vävnaderna, där det feta ämnet avsätts längs blodkärlens väggar. Ett högt HDL-värde i kombination med ett lågt LDL-värde minskar risken för hjärtsjukdom.
Triglycerider är en annan typ av blodfetter som hänger samman med livsstilsfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet, rökning och hög alkoholkonsumtion. Triglycerider ingår i det totala kolesterolvärdet och bör ligga under 150 mg/dl (motsvarande cirka 1,7 mmol/l).
Enligt en artikel från juli 2004 i Atherosclerosis Journal betraktas ett totalt blodkolesterol under 200 mg/dl (cirka 5,2 mmol/l) som lågrisk, upp till 239 mg/dl som gränsvärde, och nivåer på 240 mg/dl (cirka 6,2 mmol/l) eller högre som hög risk för hjärtinfarkt och stroke. HDL-kolesterolet bör ligga över 50 mg/dl och LDL-kolesterolet under 70 mg/dl. Kort sagt: förhållandet mellan HDL och LDL är minst lika viktigt som det totala kolesteroltalet.
Enligt American Heart Association är de bästa sätten att sänka kolesterolet att äta fiberrik kost med två portioner fet kallvattenfisk per vecka, motionera regelbundet, sluta röka och dricka rikligt med vatten. Tillskott av omega-3-fettsyror – exempelvis renade fiskoljor, nattljusolja, spirulina eller linfröolja – kan höja nivåerna av det skyddande HDL-kolesterolet. Valnötter och chiafrön är också utmärkta kostkällor.
Livsmedel rika på lösliga och olösliga fibrer som hjälper till att sänka kolesterolet är framför allt fullkornsprodukter som havregryn och brunt ris, samt färska grönsaker och frukter. Kvinnor behöver dessutom se till att få i sig tillräckligt med kalcium (som finns i fisk och gröna bladgrönsaker), D-vitamin och järn – samtidigt som intaget av salt, fet mat och alkohol bör begränsas.
Många kvinnor besöker sin läkare årligen för cellprov, mammografi och andra cancerundersökningar, men dessa ersätter inte regelbundna hälsokontroller som inkluderar blodprover. Enligt Women's Health Initiative dör nästan 500 000 äldre kvinnor per år i hjärtsjukdom och stroke. Ta därför chansen att fråga din läkare om kolesterolsänkande medicinering kan vara lämplig för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online