
Den genomsnittliga kvinnan har en menstruationscykel som varar mellan 21 och 45 dagar, med ett menstruationsflöde som pågår i tre till fem dagar. En komplex samverkan av hormoner styr hela cykeln – allt från äggproduktion och ägglossning till själva blödningen. Om nivåerna av något av dessa hormoner stiger eller sjunker i fel tidpunkt kan menstruationsblödningen bli lättare eller kraftigare, eller pågå under en längre eller kortare tid än vanligt.
Det finns flera medicinska tillstånd som kan orsaka hormonella störningar och därmed förlängda blödningar. Här är några av de vanligaste.
Endometrios är ett tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, oftast på äggstockarna, tarmen, tjocktarmen, ändtarmen, urinblåsan och bukhinnan i bäckenet. Tillståndet är ofta mycket smärtsamt och kan leda till anemi på grund av kraftig blodförlust.
Under en normal menstruationscykel byggs livmoderslemhinnan upp i förväntan på en eventuell befruktning. När detta inte inträffar stöts slemhinnan ut tillsammans med sin blodförsörjning genom livmoderhalsen i form av en menstruation. Vid endometrios beter sig slemhinnan – oavsett var i kroppen den befinner sig – på samma sätt, vilket orsakar blödningar och vävnadsavstötning.
Vanliga symtom är smärtsamma menstruationer, spotting före mens, oregelbunden cykel samt smärta i samband med tarmrörelser.
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) drabbar cirka 5 till 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder, enligt The InterNational Council on Infertility Information Dissemination. Tillståndet gör att äggstockarna bildar många små cystor, vilket kan störa äggproduktionen och ägglossningen.
PCOS påverkar de hormoner som styr menstruationscykeln, särskilt östrogen. Eftersom hormonerna svänger utanför det normala intervallet är oregelbundna blödningar det vanligaste tecknet på sjukdomen.
Ovarialcystor är vätskefyllda säckar som bildas inuti äggstocken. Funktionella cystor är den vanligaste typen. En variant är follikelcystan, som uppstår när säcken inte öppnas för att släppa ut ägget. Den fortsätter att växa i en till tre månader och försvinner sedan oftast av sig själv.
En annan typ är corpus luteum-cystan, som bildas när säcken inte löses upp som den ska. Efter att ägget släppts försluts säcken och vätskan inuti ökar. Dessa cystor försvinner vanligtvis inom några veckor, men de kan blöda och orsaka smärta.
Typiska symtom på ovarialcystor är smärtsamma menstruationer, onormala blödningar, viktökning, bäckensmärta samt tryckkänsla eller smärta i buken.
Livmoderpolyper växer på livmoderns insida och orsakas av en överväxt av celler i livmoderslemhinnan. De vanligaste tecknen är förlängd menstruationsblödning, blödningar mellan mens, ovanligt kraftiga menstruationer samt nedsatt fertilitet.
Under klimakteriet kan polyper bildas och ge upphov till onormal vaginal blödning. Efter menopausen kan kvarvarande polyper orsaka lättare blödningar och spotting.
Kontakta din läkare om dina cykler varar kortare tid än 21 dagar eller längre tid än 45 dagar, eller om blödningarna är kraftigare eller svagare än vanligt. Om tillståndet upptäcks tidigt kan de flesta orsaker behandlas effektivt utan större risk för långsiktiga komplikationer.
Vid kraftig menstruation finns dessutom en ökad risk för järnbristanemi, så det är klokt att låta kontrollera sitt blodvärde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online