
Det finns flera relativt tillförlitliga sätt att avgöra om du har ägglossat. Tecknen bygger på förändringar som inträffar i kroppen efter att ägglossningen har ägt rum, exempelvis en höjning av din basala kroppstemperatur, värk eller kramp mitt i cykeln, lätta blödningar samt förändringar i sleimet från livmoderhalsen. Om du dessutom genomgår en fertilitetsutredning kan läkaren använda ultraljud för att fastställa att ägglossningen har skett.
Din basala kroppstemperatur, alltså temperaturen som kroppen har när du precis vaknar på morgonen, förändras under cykelns gång i takt med hormonernas naturliga svängningar. Mäter och diagramför du temperaturen varje morgon kan du se den stiga när ägglossningen närmar sig och sedan sjunka igen efter att ägget har släppts.
Höjningen är som mest utpräglad dagen efter att du har ägglossat. Det beror på att äggets frisättning också stimulerar utsöndringen av hormonet progesteron, vilket värmer upp kroppen något.
Du kanske har lagt märke till stickande eller huggande smärtor i buken, särskilt nere till vänster eller nere till höger, vid vissa tidpunkter i månaden. Det handlar då troligen om ägglossningsvärk. Smärtan kallas även mellancykelsmärta eller mittelschmerz, ett tyskt ord som bokstavligen betyder "smärta i mitten".
Alla kvinnor upplever inte smärta i samband med ägglossningen, men gör du det kan du använda det som ett tydligt signaltecken på att ägglossningen har skett.
Vissa kvinnor ser en liten mängd blod på underkläderna eller på toalettpapperet ungefär halvvägs genom cykeln. Blödningen är oftast mycket sparsam och ibland knappt synlig alls. Detta kallas ägglossningsblödning och orsakas av att follikeln brister när ägget frigörs från äggstocken.
Håll gärna utkik efter denna blödning vid samma tidpunkt som eventuell ägglossningsvärk, men bli inte förvånad om du aldrig ser den – den uppmärksammas faktiskt mycket sällan.
Sleimet från livmoderhalsen förändras ofta när ägglossningen har passerat. Det tunna, elastiska och klara sleim som liknar råa äggvitor och som är typiskt just kring ägglossningen ersätts efteråt av ett tjockare och mer segt sekret, styrt av den stigande progesteronnivån. Att följa dessa förändringar dagligen är ett enkelt sätt att få en bild av var i cykeln du befinner dig.
I regel används ultraljud endast när du och din vårdgivare försöker ta reda på om det finns fertilitetsproblem – och i så fall vilka. Man går som huvudregel inte och gör ett ultraljud varje månad enbart för att kontrollera att man har ägglossat, utan undersökningen reserveras för medicinska utredningar.
Genom att kombinera flera av dessa tecken – temperaturmätning, kroppens signaler och sleimobservationer – kan du få en god bild av din cykel, oavsett om du planerar för graviditet eller helt enkelt vill förstå din kropp bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online