Vissa kvinnor kan i princip ställa klockan efter sina menstruationer – mensen kommer alltid precis när den ska. För de flesta kvinnor är det dock helt normalt att cykeln ibland blir försenad eller till och med uteblir helt. Det finns många möjliga orsaker till försenad menstruation, och endast en läkare eller barnmorska kan ställa en korrekt diagnos på den bakomliggande orsaken. En sen mens är dessutom sällan ett tecken på någon allvarlig sjukdom.
För kvinnor som vanligtvis har regelbundna menstruationscykler är graviditet den klart vanligaste orsaken till en sen mens. Om en kvinna är sexuellt aktiv och upplever försenad menstruation är det därför troligt att hon är gravid – särskilt om det inte finns någon annan känd orsak till förseningen.
Graviditetstest för hembruk finns att köpa på de flesta apotek och dagligvarubutiker för att snabbt bekräfta eller utesluta detta. När mensen märkbart är försenad har det befruktade ägget redan implanterat i livmodern och börjat producera HCG, det så kallade "graviditetshormonet", vilket gör att test som tas efter denna tidpunkt i allmänhet är tillförlitliga. Kvinnor som är gravida, eller misstänker att de kan vara det, bör kontakta läkare eller barnmorska för vidare rådgivning och vård.
Kvinnor som ammar kan uppleva utebliven eller försenad menstruation under hela amningsperioden, och detta är särskilt vanligt under de första månaderna efter förlossningen. Ammande mödrar kan alltså få uteblivna, kortare, försenade eller ovanligt lätta menstruationer.
Amning hindrar vanligtvis ägglossningen under åtminstone de första sex månaderna efter förlossningen, vilket gör att risken för graviditet är lägre hos ammande kvinnor. Det är dock viktigt att komma ihåg att många ammande mödrar har ägglossning långt innan den regelbundna mensen återkommer. Även om försenad menstruation under amning är vanligt bör sexuellt aktiva ammande kvinnor därför fortfarande räkna med möjligheten att de kan vara gravida om mensen inte kommer "i tid".
Många läkemedel kan orsaka onormala eller försenade menstruationscykler. Framför allt kan hormonella preventivmedel göra att mensen uteblir eller blir försenad. Preventivmedel som påverkar östrogen- och/eller progesteronnivåerna – exempelvis kombinerade p-piller, minipiller, plåster och injektioner – kan orsaka försenad menstruation. Även hormonspiral med progesteron, som Mirena, kan ha samma effekt.
Andra läkemedel kan också ha en märkbar inverkan på menstruationscykeln. Kortikosteroider och cellgiftsbehandling (kemoterapi) försenar ofta mensen, och vissa typer av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel kan också hämma menstruationscykeln.
Östrogennivåerna i kroppen hänger direkt samman med mängden kroppsfett. Medan kvinnor med hög kroppsfettprocent ofta får täta eller långvariga menstruationer, tenderar kvinnor med mycket låg kroppsfettprocent att menstruera oregelbundet eller sällan. Kvinnor som är underviktiga på grund av sjukdom – som anorexia nervosa, hypertyreos eller inflammatorisk tarmsjukdom – löper särskilt stor risk att drabbas av amenorré, det vill säga helt utebliven mens.
Mindre vanligt är att mycket fysiskt aktiva kvinnor får försenad menstruation på grund av låg kroppsfettprocent. Dessutom kan faktorer som stress och högt kaloriutlägg bidra till utebliven eller försenad menstruation – något som idrottare är särskilt utsatta för.
Många olika hormonbalansrubbningar kan orsaka försenad menstruation. En av de vanligaste är polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Andra hormonpåverkande tillstånd, som sköldkörtelsjukdom och funktionsstörningar i hypofysen, kan också leda till utebliven eller oförutsägbar menstruation.
Klimakteriet (menopaus) är en annan vanlig orsak till försenad eller utebliven menstruation och bör övervägas som möjlig orsak om kvinnan samtidigt upplever andra typiska besvär, eller är i en ålder då övergångsåldern brukar inträffa. Kvinnor som får klimakterieliknande symtom före 40 års ålder kan drabbas av förtida menopaus och bör söka medicinsk konsultation för utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online