En intrauterin anordning (IUD), i Sverige oftast kallad spiral, är en preventivmetod där sjukvårdspersonal placerar ett litet T-format instrument i kvinnans livmoder. Spiralen sitter kvar så länge kvinnan vill undvika graviditet, normalt i upp till tio år, medan kopparspiraler kan användas i upp till tolv år. På den amerikanska marknaden finns idag två huvudtyper: kopparspiralerna ParaGard samt den hormonbaserade spiralen Mirena, som innehåller progestinet levonorgestrel och kan sitta kvar i upp till fem år.
Intrauterina anordningar utvecklades ur så kallade stempessarer – anordningar som förs in i slidan för att förebygga graviditet eller stötta upp en framfallen livmoder. Pessarer och andra barriärpreventivmedel har använts i hundratals år, och pessarer var vanligt förekommande i USA redan under 1800-talet.
Den moderna spiralen var en tysk uppfinning från tidigt 1900-tal. År 1902 uppfann doktor Carl Hollweg en pessaranordning som fördes delvis in i livmodern. År 1909 beskrev en annan tysk läkare en äkta intrauterin anordning som helt placerades inne i livmodern. Denna anordning blev dock aldrig mer än en tvåsidig publikation och kom aldrig ut på marknaden.
År 1929 publicerade doktor Ernst Grafenberg en rapport som redogjorde för effektiviteten hos en ringformad anordning av silke, lindad med silvertråd. Tester visade att endast 1,6 procent av 600 kvinnor som använde anordningen blev gravida. Silvertråden visade sig senare innehålla hela 26 procent koppar. Det skulle dock dröja ytterligare 40 år innan man förstod sambandet mellan koppar – som har en spermiedödande effekt – och preventiv verkan.
Kopparspiral påverkar inte kvinnans hormonbalans. Anordningen kan användas under amning, och när den tas bort återfår kvinnan snabbt sin fertilitet. Kopparspiraler kan dessutom sitta kvar längre än andra spiraler – upp till tolv år – och kan även användas som akutpreventivmedel.
Mensvärken kan bli smärtsammare och blödningarna kraftigare med kopparspiral jämfört med hormonspiral, och spottringar mellan menserna kan öka. Insättningen av en spiral medför en viss risk för infektion samt en kortvarig risk för bäckeninflammation (pelvic inflammatory disease). Kopparspiraler skyddar inte heller mot sexuellt överförbara infektioner.
Idag finns ett flertal spiraler på marknaden världen över. De moderna kopparspiralerna som utvecklades under 1970-talet har successivt förbättrats och uppnår idag en effektivitet på över 99 procent, enligt en studie från Världshälsoorganisationen (WHO) från 1997. Spiralen är numera världens mest använda reversibla preventivmetod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online