Att lukta på sina fingrar är ett vanligt, könsövergripande beteende med flera förklaringar:
- Hygienkoll: Efter toalettbesök, hantering av avfall, eller beröring av potentiellt doftande föremål.
- Doftidentifiering: Upptäcka matrester (vitlök, lök), kosmetika, miljödifter.
- Kroppsdoftövervakning: Särskilt efter motion, värme, eller stress.
- Återstående matdoft: Efter måltidskoll före socialt umgänge.
- Vana/självlugnande: Repetitivt, tröstande sensoriskt beteende (som hårvridande).
Inte könsspecifikt — alla kan göra det. Generellt benignt om inte komulsivt eller stör dagligt liv.
