
Personlig skyddsutrustning (PPE) är ett krav på många arbetsplatser för att skydda arbetstagare mot faror. Faror som kemikalier, strålning samt elektriska och mekaniska hot kan orsaka allvarliga skador och sjukdomar. Skyddsutrustning finns i olika former och med olika funktioner. Exempel är skyddsglasögon, skyddshjälmar, säkerhetsskor, skyddsoverallar, handskar och andningsskydd.
De flesta stater följer den amerikanska arbetsmarknadsdepartementets OSHA:s (Occupational Safety and Health Administration) standardföreskrifter för skyddsutrustning. Andra stater har utarbetat egna policyer som liknar OSHA:s.
Enligt OSHA:s föreskrifter för skyddsutrustning måste arbetsgivare genomföra en riskbedömning på arbetsplatsen för att avgöra om faror finns eller sannolikt kan uppstå. Därefter utvärderar de vilken typ av skyddsutrustning som bäst kan skydda de anställda mot dessa faror och risker. Riskbedömningen verifieras genom en skriftlig certifiering.
Arbetsgivare förväntas tillhandahålla och underhålla den skyddsutrustning som berörda anställda behöver. Utrustningen ska vara konstruerad för att fungera korrekt och säkert, och den måste hållas i hygieniskt och pålitligt skick vid alla tidpunkter.
Arbetsgivare måste utbilda arbetstagare i användning av skyddsutrustning. Utbildningen omfattar när och hur skyddsutrustning ska användas på rätt sätt, inklusive dess begränsningar och kapacitet. Arbetstagarna lär sig också att vårda, underhålla och kassera utrustningen på lämpligt sätt.
Förståelsen av utbildningen måste mätas genom praktiska demonstrationer av de anställda. Omutbildning krävs när användningen av skyddsutrustningen uppdateras eller om utbildarna inte är nöjda med den anställdes kunskapsnivå. En skriftlig certifiering krävs som juridisk bekräftelse efter genomförd utbildning.
Säkerhetsriktlinjerna för skyddsutrustning omfattar skydd mot huvudskador. Arbetstagare måste bära skyddshjälmar om arbetsområdet innebär risk för flygande eller fallande föremål. Skyddshjälmar skyddar även mot elektriska skador vid arbete med elektriska ledare. Arbetstagare med långt hår måste säkra det så att det inte fastnar i maskindelar.
För att undvika ögon- och ansiktsskador bör arbetstagare använda glasögon, skyddsglasögon eller ansiktsskydd som skydd mot flygande fragment, små partiklar och heta gnistor.
OSHA:s säkerhetsstandarder kräver att arbetstagare använder handskydd om de riskerar skadlig hudabsorption, sår eller brännskador. Fotledsskydd och säkerhetsskor av god kvalitet hjälper till att förebygga ben- och fotskador. Dessa skador orsakas vanligtvis av fallande eller rullande föremål, heta eller blöta och hala ytor samt felaktig eldragning.
Vissa arbetsförhållanden utsätter människor för förorenad luft. Detta gäller exempelvis personal som arbetar i maskinrum. De måste bära andningsskydd för att inte andas in den förorenade luften. Frekvent exponering för luft som är blandad med dimma, damm, rök, sot eller förorenad ånga kan leda till negativa hälsokonsekvenser.
Andningsutrustning måste vara godkänd av National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH).
Arbetstagare som hanterar elsystem behöver använda elektriska skyddsanordningar som isolerande filtar, mattor, skydd, ledningsslangar, handskar och gummihylsor. Dessa anordningars egenskaper är avgörande för deras effektivitet, vilket är anledningen till att OSHA har särskilda krav för var och en.
Ett krav är att anordningen godkänns vid provningstestet, vilket bevisar att den kan motstå spänningskontakt. En annan nödvändig egenskap är avsaknad av allvarliga ojämnheter på ytan som kan orsaka att anordningen fungerar felaktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online