OSHA:s klassificeringar av arbetsplatsincidenter – en komplett guide

Arbetarskyddsmyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) förvaltar alla regelverk och riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa i USA. Tillsyn och övervakning av dessa regler hanteras dock av de enskilda delstaterna under deras egna säkerhetsföreskrifter, och 27 delstater har idag egna OSHA-planer på plats. För att definiera typen och allvarsgraden av skador och sjukdomar som måste rapporteras och följas upp tillhandahåller OSHA specifika incidentklassificeringar. Dessa klassificeringar är bindande för alla delstaters OSHA-planer.

Grundläggande översikt av OSHA:s incidentklassificeringar

De federala OSHA-standarderna omfattar fyra branschtyper: sjöfart, jordbruk, byggsektorn samt allmän industri. En del av standarderna kräver att arbetsgivare för löpande loggar och register över skade- och sjukdomsincidenter för varje kalenderår.

Vissa företag omfattas dock av undantag. Det gäller företag med tio eller färre anställda samt branscher som klassificeras som "lågrisk", exempelvis bilhandlare, butiker för kläder och accessoarer, restauranger och kaféer samt de flesta finans- och försäkringsbolag. Även vissa tjänstesektorer är undantagna, bland annat företags- och konsumenttjänster, medicinska och tandläkarmottagningar samt verksamheter inom juridik och utbildning.

Oavsett bransch krävs det dock att alla arbetsgivare omedelbart rapporterar incidenter som leder till dödsfall eller till sjukhusvård av tre eller fler anställda. Följande incidenter ska alltid registreras:

• Dödsfall
• Skador som leder till frånvaro från arbetet, omplacering eller begränsade arbetsuppgifter
• Fall av medvetslöshet
• All medicinsk behandling utöver grundläggande första hjälpen
• Medicinskt diagnosticerad kronisk och irreversibel sjukdom, cancer, punkterad trumhinna eller benfraktur som uppstått i arbetet
• Nålstick och andra stick- eller skärskador
• Fall där anställda enligt OSHA-standarder måste avlägsnas från arbetsplatsen
• Arbetsrelaterad hörselnedsättning
• Medicinskt diagnosticerad tuberkulosinfektion som uppkommer efter att smitta har rapporterats eller registrerats på arbetsplatsen

Klassificeringar av skadeincidenter

Allvarliga skador och dödsfall till följd av arbetsplatsincidenter är en av de mest prioriterade frågorna inom OSHA:s regelverk. En av kategorierna benämns "dödsfall/katastrof" (fatality/catastrophe), och en OSHA-rapport från 1991 analyserade särskilt incidenter orsakade av fordonsmonterade höj- och rotationsplattformar.

I rapporten definieras incidentklassificeringarna utifrån den mänskliga aktivitet som pågick vid tidpunkten för incidenten, utrustningens driftstatus samt andra bidragande miljöfaktorer. Klassificeringen delas sedan in i fyra separata kategorier:

• Drivrutiner och arbetsprocedurer: arbetsgivare eller anställda som inte följer OSHA:s föreskrivna säkerhetsrutiner, exempelvis genom att ignorera säkerhetsmetoder, underlåta att använda skyddsutrustning eller att säkra och avspärra arbetsområdet.
• Utrustnings-, material- och anläggningsfaktorer: maskinhaverier, ras och strukturskador samt incidenter med farliga ämnen.
• Miljöförhållanden: naturkrafter som regn, snö, kraftiga vindar eller andra väderrelaterade förhållanden som leder till en incident.
• Övriga faktorer: alla bidragande omständigheter som inte täcks in av de tre övriga kategorierna.

Särskilda incidentklassificeringar för blodburna patogener

Det ökade intresset under senare år för blodburna sjukdomar som hepatit och HIV har speglats i specialiserade OSHA-klassificeringar för dessa patogener. Bestämmelserna återfinns i titel 29, sektion 1910.1030 i Code of Federal Regulations.

University of North Carolina at Wilmington tillämpar dessa standarder genom en exponeringsplan för arbetsplatsincidenter som rör infektioner och skaderelaterad blodkontakt. Planen identifierar riskyrken där anställda ofta hamnar i situationer med exponering via nålstick, öppna sår eller andra skador som kan leda till infektion genom kontakt med blod eller andra kroppsvätskor. Exempel på sådana yrkesgrupper är poliser, vårdpersonal, idrottstränare, byggnadsarbetare och laboratoriepersonal.

Utbildningen för anställda i dessa riskyrken innefattar bland annat kunskap om hur blodburna patogener smittar – exempelvis via öppna sår, mun-till-mun-andning samt hantering av behållare och lagringsutrymmen för smittämnen. Universitetet rekommenderar dessutom särskild incidentrapportering och responsrutiner, inklusive specifik medicinsk behandling och uppföljning efter behandling, eftersom blodburna patogener kan ge långvariga och svårbehandlade infektionssymptom.