
Ryggen är en av kroppens starkaste men samtidigt mest belastade delar. Ryggskador uppstår ofta genom upprepade rörelser eller i samband med allvarliga olyckor, och drabbar varje år över 500 000 människor i USA. Detta leder till mer än 50 miljarder dollar i sjukvårdskostnader och förlorad produktion på arbetsplatsen.
Ryggen består av ryggraden, som skyddar ryggmärgen, skulderbladen, bröstkorgen, diskar samt flera grupper av muskler, senor och ligament. Detta muskuloskeletala system gör det möjligt att röra på hals och huvud, armar och ben, samt att vrida och böja kroppen.
Rygens stora rörelseomfång och många funktioner gör den särskilt sårbar för skador. Muskelsträckningar, vrickningar, utbuktande eller brustna diskar, brutna ben samt skadade muskler, senor och ligament orsakar alla ryggsmärta och kan ibland göra det svårt att fungera normalt. Allvarliga ryggskador kan till och med leda till förlamning.
Stress, tunga lyft, vridrörelser, fall, dålig hållning och även stillasittande aktiviteter bidrar till ryggskador. Kumulativa traumaskador uppstår genom upprepade rörelser som sliter på ryggens muskler och ben, medan plötsliga och svåra trauman drabbar ryggen i ögonblicket av en olycka. Även åldersrelaterade och degenerativa faktorer, såsom artros och nedsatt diskhöjd, påverkar ryggens hälsa över tid.
Ryggskador inträffar hemma eller vid fritidsaktiviteter dubbelt så ofta som på arbetet. Trädgårdsarbete, städning, idrott och flytt av möbler är exempel på situationer där risken är hög. Den vanligaste orsaken i alla miljöer är dock felaktig lyftteknik.
Träning är det bästa sättet att förebygga ryggskador. Ryggstyrka och allmän hälsa kan förbättras genom situps, regelbunden sträckning och stretching av ryggen, promenader samt benlyft och knäböj. En stark bål stabiliserar ryggraden och minskar belastningen vid vardagliga rörelser. God hållning, ergonomiskt anpassade arbetsplatser och att undvika långa perioder av stillasittande främjar också en frisk rygg.
När du lyfter ska du se till att vägen är fri, hålla fötterna axelbrett isär och böja knän och höfter i en squat-position. Få ett bra grepp, spänn magmusklerna och res dig sedan upp med hjälp av benmusklerna. Håll lasten nära kroppen under hela lyftet. Vrid dig inte eller böj dig i midjan, och försök aldrig lyfta föremål som är för tunga. Be alltid andra om hjälp med tunga eller otympliga föremål, eller använd hjälpmedel som kärror och lyftanordningar.
Kontakta sjukvården om smärtan inte lindras inom några dagar, strålar ut i benen, åtföljs av domningar eller svaghet, eller om du upplever problem med blås- eller tarmfunktion. Tidig behandling kan förhindra att en mindre skada utvecklas till ett långvarigt besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online