Kol är ett grundämne som tillhör grupp 14 i periodiska systemet. Det förekommer i en mängd olika föreningar och utgör en betydande del av både växter och djur. Kol är det femtonde vanligaste grundämnet i jordskorpan och det näst vanligaste grundämnet i människokroppen, efter syre.
Det allra viktigaste med kol för människokroppen är att det är helt nödvändigt för livet. Kol ingår i praktiskt taget varje del av kroppen och fungerar som ett slags bindemedel som gör det möjligt att bygga upp komplexa molekylkedjor. Man kan därför se kol som en grundläggande byggsten för alla biologiska molekyler.
Utan kol skulle molekylerna i kroppen inte kunna binda till varandra. Kroppen skulle då bli en formlös samling lösa atomer. Det är just därför människan beskrivs som en kolbaserad livsform.
Kolkretsloppet beskriver hur kol cirkulerar inom ett ekosystem – alltså mellan de levande och icke-levande delarna i ett område. Ekosystem delas grovt sett in i två huvudtyper: akvatiska (vattenlevande) och terrestra (landbaserade). I båda fallen utgör kol själva fundamentet.
Anledningen är att de primära producenterna i båda ekosystemen är växter respektive alger. Dessa omsätter kolet i koldioxid till näring genom fotosyntesen, och energin lagras sedan i växterna. Övriga organismer i ekosystemet – inklusive människan – tillgodogör sig denna energi genom att äta växter eller andra organismer som konsumerat växter. När organismerna dör bryter nedbrytare ner dem och kolet återgår till atmosfären, varefter kretsloppet börjar om igen.
Människan tar kontinuerligt upp koldioxid från atmosfären. Denna koldioxid innehåller både kol-12 och den radioaktiva isotopen kol-14, som avger en svag strålning inifrån kroppen. När en person dör upphör intaget av kol-14, och strålningsnivån i kroppen börjar gradvis minska.
Eftersom spåren av den radioaktiva strålningen blir allt svagare över tid kan forskare utifrån strålningsnivån uppskatta hur länge sedan en organism dog. Denna metod kallas kol-14-datering, eller radiokolldatering, och används bland annat inom arkeologin för att åldersbeställa forntida fynd.
Trots att kol är livsviktigt kan vissa former av ämnet skada kroppen. Träkol och stenkol är exempel på sådana former. Långvarig inandning av kolpartiklar kan leda till den allvarliga lungsjukdom som ofta kallas kolgruvarbetarlunga – något som framför allt drabbar gruvarbetare som utsätts för kol under lång tid.
Kolmonoxid är en annan farlig kolförening. Ämnet är färglöst och luktlöst men mycket giftigt, och exponering kan orsaka yrsel, balansrubbningar, huvudvärk och i värsta fall döden. Därför är det viktigt att ha fungerande kolmonoxidlarm i hemmet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online