Att bränna frigolit, eller polystyren, är det sämsta tänkbara sättet att göra sig av med materialet – både för människor och för miljön. Forskning har visat att när frigolit bränns frigörs giftiga kemikalier och rök som kan skada nervsystemet och lungorna. Dessa kemikalier behöver dock intas i stora mängder eller under en längre period för att orsaka betydande skador, vilket innebär att en enstaka olycklig eldning av en liten mängd frigolit sannolikt inte ger några allvarliga konsekvenser.
När frigolit i stället förbränns på ett säkert och kontrollerat sätt sker detta i specialanläggningar vid extremt höga temperaturer. Temperaturen i en lägereld eller vid vanlig sopeldning är inte tillräckligt hög för att förhindra att giftiga kemikalier bildas och gifter frigörs.
Styren är den mest oroande kemikalien som frigörs när frigolit bränns av misstag. Enligt Earth Resource har styren klassats av den amerikanska miljömyndigheten EPA som ett möjligt cancerframkallande ämne. Arbetare som utsätts för styren vid tillverkning av polystyren eller frigolit rapporterar ofta ögonirritation, huvudvärk, trötthet och muskelsvaghet. Styren har också visats påverka njurarna och blodet. Ämnet klassas som farligt avfall och är numera förbjudet i många städer av den anledningen.
PAK är kemikalier som finns i många produkter framställda av petroleum, däribland frigolit. Det är en naturligt förekommande grupp av ämnen som också kan frigöras från frigolit när den bränns. Vissa livsmedel som kaffe, spannmål och vegetabiliska oljer innehåller mycket små naturliga mängder PAK, och även rökta eller brända köttprodukter avger dessa ämnen. Faran med frigolit uppstår när röken från förbränningen släpper ut skadliga mängder PAK. Enligt Illinois Department of Public Health kan PAK finnas kvar i miljön i flera år. Ämnena har kopplats till kortvariga symtom som ögonirritation, illamående, kräkningar, diarré och förvirring, samt långsiktiga symtom som njur- och leverskador och grå starr.
Sot är ett kolbaserat ämne som blir kvar efter att frigolit bränts av misstag. Det är inte lika flyktigt som andra kemikalier som frigörs vid förbränning av frigolit. Ämnet liknar i sin sammansättning vanlig sot eller aska, men är inte identiskt. Det är ett fint, svart, askliknande pulver som inte skadar dig om du inte andas in extremt stora mängder eller små mängder under mycket lång tid. Kortvarig exponering kan ge lindrig hosta eller irritation i ögon och hals. Långvarig exponering har kopplats till fler lungproblem som bronkit, ärrbildning, kronisk hosta och nedsatt lungfunktion. Eftersom partiklarna är så fina andas de lätt in och kan orsaka andningsbesvär.
Kolmonoxid har länge kallats för "den tysta mördaren". Den största risken för kolmonoxidförgiftning finns faktiskt i ditt eget hem, särskilt under sömnen. Att av misstag bränna frigolit frigör betydande mängder kolmonoxid, men sker det utomhus och sällan blir hälsoeffekterna små. Bränner du däremot frigolit inomhus, till exempel i en öppen spis eller kamin, bör du ventilera området ordentligt. Kortvarig exponering, även utomhus om koncentrationen är hög, kan ge influensaliknande symtom. Fortsatt exponering kan leda till hjärn- och hjärtskador, organsvikt och känslomässiga problem – skador som kan bli permanenta.
Bränn aldrig frigolit varken inomhus eller utomhus. Risken för att frigöra farliga ämnen som styren, PAK, sot och kolmonoxid är helt enkelt för stor. Lämna i stället in frigoliten till kommunal återvinning där materialet kan hanteras på ett säkert och miljövänligt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online