Barn med särskilda behov kommer i alla former, storlekar och med olika intellektuella och fysiska förutsättningar. Det finns ingen universell mall för hur anpassningar ska göras – varje barn är en individ med unika behov. Det bästa sättet att ta reda på vad ditt barn behöver är att tillbringa tid tillsammans och observera honom eller henne som den person han eller hon verkligen är.
De många olika typerna av fysiska funktionsnedsättningar har mycket varierande effekter. Ett blindt barn kan behöva rum med så lite möbler som möjligt och utan mattor – det gör det lättare att uppfatta ljudens ekon – medan ett barn med mikrocefali kanske inte kan gå, prata, äta eller ens andas på egen hand. En fysisk funktionsnedsättning kan, men behöver inte, ha någon inverkan på barnets intellekt. Att behandla ett blindt barn som om hen inte klarar av något själv gör det svårare för hen att utveckla självständighet. Å andra sidan kan ett barn med mikrocefali behöva anpassningar som innebär hjälp med de flesta vardagssysslor. Nyckeln är att känna till barnets faktiska förmågenivå och alltid ge hen chansen att prova själv.
Intellektuella funktionsnedsättningar omfattar bland annat Downs syndrom och andra utvecklingsrelaterade tillstånd. Många antar felaktigt att dessa barn aldrig kommer kunna lära sig något. I verkligheten är dock många av dem mycket mottagliga och fullt kapabla att lära sig, förutsatt att rätt anpassningar görs utifrån deras inlärningsstil och intressen. Många har dessutom god fysisk begåvning och visar intresse för konst, idrott, dans och trädgårdsskötsel. Särskilda utmaningar kan vara begränsad emotionell respons, minnessvårigheter och hjärnrelaterade besvär som epilepsi – vilket över tid kan leda till att barnet tappar färdigheter och kunskaper. Alla dessa faktorer måste beaktas när de nödvändiga anpassningarna tas fram.
De så kallade "osynliga" funktionsnedsättningarna omfattar ett brett spektrum av diagnoser och besvär, från Aspergers syndrom – en form av autism – till lupus, en kronisk och smärtsam autoimmun sjukdom där smärtan kan komma och gå. Ofta skulle ingen ana att barnet har några svårigheter bara genom att se på hen, och det kan till och med ta år innan en diagnos ställs. Eftersom sjukdomen inte syns utåt är omgivningen sällan förstående för varför en son med Asperger får ett sammanbrott i en hög, ljus butik, eller varför en dotter med lupus inte orkar gå till skolan. Anpassningar för dessa barn handlar därför lika mycket om andra människor som om barnet självt. Att exempelvis ge ett barn med Asperger hörselkåpor eller solglasögon kan förebygga utbrott tills hen lärt sig att reglera sina sinneseintryck. I andra fall kan det i stället handla om att informera och utbilda omgivningen om barnets sjukdom. Till de osynliga funktionsnedsättningarna räknas även mildare besvär som ADHD och specifika inlärningssvårigheter, som oftast kan lindras med terapi och strukturerat stöd.
När man tänker på ett barn med funktionsnedsättning föreställer man sig troligen ett barn som alltid levt med sitt tillstånd. Men så är det inte alltid. Barn med förvärvade funktionsnedsättningar har ofta flera problem utöver själva funktionsnedsättningen som de kan behöva anpassningar för. Dessa barn riskerar att drabbas av starka känslor som skuld, frustration, rädsla, ångest och skam till följd av sina nyligen begränsade förmågor. Alla förändringarna i barnets liv kan kännas överväldigande, och hen kan behöva något som skapar trygghet och stabilitet. Ett tidigare mycket aktivt barn med en ryggmärgsskada kan exempelvis må dåligt av omfattande rullstolsanpassningar i hemmet och trivas bättre om vissa rum lämnas som de var. Ett barn som drabbats av en hjärnskada kan bli ledsen eller frustrerat över att behöva träna om färdigheter som nu ligger på en yngre nivå. I de fallen kan det hjälpa att förvandla övningarna till en lek eller att dölja vilken årskurs materialet egentligen motsvarar, medan barnets känslor stabiliseras och självförtroendet återhämtar sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online