Även om infrarött (IR) ljus ibland benämns som IR-"strålning" är det inte särskilt farligt i de flesta situationer. Orsaken är att IR-ljus, till skillnad från mer kraftfulla former av strålning, endast har tillräckligt med energi för att sätta molekyler i rörelse – inte för att bryta isär dem eller på annat sätt orsaka skador. När en person absorberar IR-ljus blir den enda konsekvensen oftast att personen känner sig varmare. Det stämmer dock att infrarött ljus i vissa relativt ovanliga fall faktiskt kan utgöra en hälsorisk.
Elektromagnetisk strålning är en form av energi som kan beskrivas som en våg som rör sig genom rummet. Elektromagnetiska vågor förekommer med olika frekvenser – från mycket låga frekvenser, som de som utgör radiovågor, till mycket höga frekvenser, som hos röntgenstrålar. Mitt emellan ligger de våglängder som våra ögon kan uppfatta och som tillsammans bildar det synliga spektrumet med färger från rött till violett.
Strålning med högre frekvens bär på mer energi och kan därför interagera kraftigare med den materia den träffar. Det är därför vi kan utsättas för radiovågor kontinuerligt utan negativa effekter, medan även relativt kort exponering för röntgenstrålar kan vara skadlig.
Infraröd strålning är en form av elektromagnetisk strålning som finns precis utanför den synliga delen av spektrumet, strax bortom färgen rött. Strålningen är osynlig för blotta ögat, men dess energi motsvarar ungefär den nivå som krävs för att sätta molekyler i rörelse på olika sätt. Våglängder mitt i IR-området kan till exempel få olika delar av molekyler att vibrera.
Eftersom IR-ljus har ännu mindre energi än synligt ljus räcker energin inte till för att skada molekyler på det sätt som högenergetiska vågor, såsom röntgenstrålar, kan göra.
Då IR-strålning i grunden bara sätter molekyler i rörelse innebär en måttlig dos helt enkelt att den levande vävnad som träffas värms upp. Den enda risken i de flesta fall är att långvarig exponering för mycket hög IR-nivå kan ge upphov till brännskador – på samma sätt som vid kontakt med en het spis eller annan värmekälla.
Det finns dock ett viktigt undantag: arbetare som under många år utsätts för nära och intensiv infraröd strålning, exempelvis de som jobbar med smält glas eller smält stål, har visat sig löpa ökad risk att utveckla grå starr (katarakt) i ögonen.
En ovanlig form av IR-strålning som kan vara omedelbart farlig är en viss typ av laserpekare. De flesta handhållna laserpekare som säljs till konsumenter är i grunden säkra, eftersom en person som råkar titta in i strålen instinktivt blundar när det starka synliga ljuset uppfattas – innan någon ögonskada hinner uppstå.
Tester har dock visat att vissa billiga laserpekare som avger grönt ljus också sänder ut osynligt IR-laserljus i en styrka som är tillräcklig för att orsaka ögonskador. Eftersom det infraröda ljuset inte är synligt utlöser det ingen blinkreflex, vilket gör att dessa lasrar potentiellt kan vara skadliga.
För de allra flesta är infrarött ljus helt ofarligt i vardagen. Riskerna begränsas till intensiv och långvarig exponering, framför allt i industriella miljöer med smält glas eller metall, samt till defekta eller billiga laserpekare. Arbetar du nära starka värmekällor är skyddsglasögon att rekommendera, och när du köper laserpekare bör du alltid välja certifierade produkter från etablerade tillverkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online