Aseptisk rengöring syftar på rengöring och skapandet av sterila miljöer på sjukhus eller i andra medicinska sammanhang. Eftersom många patienter utvecklar infektioner under sin sjukhusvistelse är korrekt rengöringsteknik avgörande för att förebygga onödiga patientdödsfall. Felaktiga rengöringsrutiner kan få allvarliga konsekvenser, även vid till synes enkla ingrepp som att lägga en venflon.
Sepsis är ett tillstånd där en person drabbas av en svår blod- och vävnadsinfektion. På ett sjukhus, där patienten ofta redan har andra komplikationer samtidigt som sepsis uppstår, kan detta leda till mycket hög dödlighet. Tidigare var mikroorganismernas roll vid infektioner dåligt förstådd, men idag läggs stor vikt vid att upprätthålla aseptiska förhållanden i kliniska miljöer – det vill säga miljöer där mikroorganismer eliminerats – för att sänka antalet dödsfall orsakade av sepsis.
Att tvätta händerna är en grundpelare för att upprätthålla asepsi. Det är viktigt att förhindra att bakterier överförs från en person till en annan, och händerna är den vanligaste smittvägen. Även om specifika riktlinjer varierar mellan olika verksamheter rekommenderas att personal tvättar händerna när de är synligt smutsiga, före och efter patientkontakt, före invasiva ingrepp samt efter att handskar tagits av.
Enkel handtvätt innebär att man använder ljummet vatten och antibakteriell tvål i minst 15 sekunder, samt tar av sig smycken som kan gömma mikroorganismer. Kirurger följer mer omfattande rutiner och använder starkare antibakteriell tvål samt borstar noggrant under fingernaglarna. Även patienter uppmuntras att tvätta händerna ofta för att bidra till aseptiska förhållanden.
Att skapa en aseptisk miljö i operationssalen är ytterst viktigt – inte bara för att förhindra överföring av bakterier, utan också för att människor bär på många harmlösa bakterier på huden som kan orsaka sepsis om de kommer in i kroppen. Därför används många olika kemikalier för att desinficera operationsområdet på patientens kropp. Klorhexidin, hekzaklorofen, jod och jodoforlösningar är exempel på kemikalier som används för att rengöra området inför kirurgi, även om vissa medel passar bättre än andra för specifika kroppsdelar beroende på hudkänslighet.
Vissa medicinska instrument är konstruerade så att de inte behöver vidröras på kritiska punkter och är därmed naturligt aseptiska. De flesta instrument kräver dock rengöring. Alkoholbaserade rengöringsprodukter och antibakteriella swabs passar för många ytor, exempelvis brickor. Det finns flera metoder för att rengöra instrument och utrustning, såsom kemikalier, gas, värme eller strålning. Vilken teknik som är lämpligast beror på utrustningens storlek, delarnas komplexitet eller materialets typ.
Trots att betydelsen av renlighet, behovet av sterila medicinska instrument och mikroorganismernas roll vid infektioner är mycket bättre förstådda idag än tidigare, finns det fortfarande många problem och bristande kunskap om hur patienter bäst skyddas. Två studier från 1983 och 1996 visade stora variationer i sjukhuspraxis. Personalen kan exempelvis inte tvätta händerna tillräckligt ofta, eller utföra åtgärder som – trots att de verkar harmlösa – bryter mot aseptisk praxis, som att återanvända en venflonnål efter att den kommit i kontakt med sängkläder.
Personalen kan också förlita sig alltför mycket på sterila handskar, vilka visserligen hjälper men inte utgör en helt tillförlitlig metod för att förhindra smittspridning. Dessutom finns situationer där aseptiska rutiner egentligen inte krävs men ändå tillämpas enligt protokoll, vilket tyder på att förståelsen för aseptisk teknik inte är fullt utarbetad i praktiken.
Aseptisk teknik är en hörnsten i patientsäkerheten. Genom noggrann handhygien, korrekt desinfektion av operationsområden och rätt rengöring av medicinska instrument kan risken för sepsis och andra vårdrelaterade infektioner minskas betydligt. Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är avgörande för att alla medarbetare inom vården ska kunna tillämpa aseptisk praxis på ett konsekvent och korrekt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online