Att ge blod är ett enkelt sätt att rädda liv, men det finns tydliga regler för hur ofta man får donera. Myndigheterna kräver specifika vänteperioder mellan blodgivningarna, och det av två huvudsakliga skäl: kroppen behöver tid på sig att återställa sin normala blodmängd, och donatorns hälsa ska alltid komma i första hand.
Kroppen måste fylla på sitt blodförråd efter varje donation. Det sker i benmärgen, där stamceller delar sig och utvecklas till röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Denna process tar tid, och därför behövs en paus mellan varje blodgivning för att säkerställa att donatorn inte drabbas av brist på blodkroppar eller järnbrist.
Enligt American Red Cross kan man i USA ge helblod var 56:e dag, vilket innebär att det är möjligt att donera upp till sex gånger per år. I Sverige är rekommendationerna något annorlunda: där gäller vanligtvis tre månaders väntetid för män och fyra månader för kvinnor mellan helblodsgivningar.
Väntetiden ser olika ut beroende på vilken typ av donation det handlar om. Enligt det amerikanska hälsodepartementet (Department of Health and Human Services) kan donatorer av plasma och blodplättar ge blod oftare, med bara tre dagars väntetid. Det beror på att deras donationsmetoder förlorar betydligt mindre mängder röda blodkroppar. Donering av enheter med röda blodkroppar kräver däremot en förlängd vänteperiod, eftersom just de röda blodkropparna tar längst tid för kroppen att återskapa.
Innan varje blodgivning måste donatorn genomgå en så kallad minihälsokontroll, där bland annat blodtryck, hemoglobinvärde och allmän hälsa kontrolleras. Misslyckas du med kontrollen – till exempel på grund av låga järnvärden i blodet – får du vänta längre innan du kan donera igen än en helt frisk donator. Det är viktigt att komma ihåg att dessa regler finns för att skydda både dig som ger blod och patienterna som tar emot det.
En studie från University College Dublin visar att blodgivare ofta är missnöjda med väntetiderna mellan donationerna. Intressant nog påverkar dock detta missnöje inte deras vilja att fortsätta donera i framtiden. Väntetiderna upplevs alltså mer som ett praktiskt hinder än som ett skäl att sluta som blodgivare.
Kort sagt: hur länge du måste vänta mellan blodgivningarna beror på typen av donation, din hälsa och vilka regler som gäller i landet du donerar i. Kontakta alltid din lokala blodcentral för aktuell information om väntetider och krav.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online