
Farligt avfall är varje material som kan vara potentiellt skadligt för människor eller miljön, enligt definitionen i den amerikanska lagen Resource Conservation and Recovery Act från 1976. Denna typ av avfall uppstår på många olika sätt – hushållsavfall som använda batterier samt jordbrukets industri är bara två av källorna. Närvaron av farligt avfall påverkar inte bara miljön negativt, utan allvarliga problem uppstår även när människor och vilda djur konsumerar eller kommer i kontakt med materialet.
Farligt avfall kan utgöra en allvarlig fara för människor som bor nära platser där avfallet deponeras eller som på annat sätt kommer i kontakt med det. Avfallet tar sig ner i grundvattnet som försörjer städers dricksvattenförsörjning, samt ner i marken genom soptippar och deponier. Människor kan omedvetet få i sig farligt avfall när dessa material absorberas i vattenförsörjningen eller i näringskedjan. Ett exempel är att man kan äta fisk som fångats i en förorenad bäck eller sjö.
Detta kan leda till sjukdomar, eftersom avfallet innehåller kemikalier och syror som inte lämpar sig för konsumtion. Symtomen kan variera beroende på vilka ämnen som ingår, men långvarig exponering för tungmetaller och andra gifter kan orsaka allt från magbesvär till allvarliga kroniska sjukdomar.
Att farliga material tar sig in i grundvattenförråd och vattendrag är en av de största orsakerna till vattenföroreningar, något som bland annat miljöorganisationen Friends of the Earth uppmärksammat. Sådana material, särskilt i stora mängder, kan täppa igen vattnet, vilket minskar syretillgången för vattenlevande organismer samt mängden ljus som når ned i djupare vatten.
Detta får negativa konsekvenser för djur som fisk, vars andningsförmåga störs av närvaron av avfallsämnen, vilket i värsta fall leder till att de kvävs. Växtligheten påverkas också av det minskade solljus som når fram. I haven kan farliga material, exempelvis som ett resultat av oljeutsläpp, orsaka bestående skador på marina miljöer som korallrev.
När farligt avfall väl har skapats är det ofta svårt att ta bort det på ett säkert sätt. När avfallet placeras på en deponi kan det förorena omgivande områden, varifrån det är både kostsamt och svårt att avlägsna. Deponier måste därför övervakas noggrant under lång tid.
Ett alternativ är att förbränna avfallet, men detta kan släppa ut skadliga rökgaser beroende på vilket material som bränns. Förbränning bidrar dessutom till luftföroreningar genom den dioxin som bildas. Även denna metod är dyr, vilket gör att destruering av farligt avfall utgör en betydande ekonomisk och teknisk utmaning för samhället.
När farligt avfall bryts ned produceras metan, en skadlig gas som inte bara utgör en potentiell fara för dem som bor i närheten, utan också är en stor bidragsgivare till växthuseffekten. Människoskapade gaser som metan påverkar jordens atmosfär negativt och orsakar en gradvis förändring av planetens temperatur – en process som kallas global uppvärmning.
Att minska mängden farligt avfall, återvinna rätt och hantera deponier ansvarsfullt är därför avgörande åtgärder för att skydda både människors hälsa och miljön på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online