Risker med elektrisk muskelstimulering: Vad du behöver veta

Elektrisk muskelstimulering (EMS) har använts länge inom medicinsk vård och forskning, bland annat för att återuppbygga muskelvävnad som skadats av nervskador. Apparater för muskelstimulering marknadsförs också som träningsredskap som lovar ökad muskeltonus vid regelbunden användning. Även om dessa enheter är godkända av amerikanska livsmedels- och läkemedelsverket (FDA) kan regelbunden användning innebära vissa risker för din kropp. Här går vi igenom de vanligaste riskerna och vad du bör tänka på.

Hudbrännskador

Elektrisk muskelstimulering kan orsaka allvarliga brännskador på huden om elektroderna lämnas på kroppen under längre perioder. Värmen från elimpulserna kan skada yttersta hudlagret och den konstanta sammandragningen av huden kan dessutom ge upphov till allmän irritation och rodnad.

Hudblåmärken

Användning av EMS-apparater kan skada blodkärl och kapillärer under huden, vilket gör att blod sipprar ut i den omgivande vävnaden. När blodet samlas under huden blir det synligt som blåmärken vid elektrodernas kontaktpunkter.

Elstötar

Om elektrokablarna i din stimuleringsenhet är defekta, eller om jordkablarna i apparaten är trasiga, kan du drabbas av en kraftig och smärtsam elstöt genom hela kroppen. Strömmen du då känner skiljer sig från den under normala förhållanden, eftersom spänning och strömstyrka inte längre är reglerade.

Komplikationer med pacemaker

Pacemakerfunktionen kan störas om du använder en elektrisk muskelstimuleringsapparat var som helst på kroppen. En pacemaker är en extremt känslig apparat som skickar svaga elektriska impulser till hjärtat för att upprätthålla en jämn rytm. Impulserna från stimulatorn kan störa eller förändra pacemakerns signaler och i värsta fall skada enheten allvarligt.

Allmänna obehag och smärta

Även när stimulatorn används korrekt levererar den impulser som är tillräckligt kraftiga för att orsaka obehag. Musklernas ofrivilliga sammandragningar som svar på strömmen kan skapa en pirrande, stickande eller ömmande känsla, särskilt vid högre intensitetsnivåer.

Tips för säkrare användning

• Läs och följ alltid tillverkarens bruksanvisning noga.
• Börja på låg intensitet och öka successivt efter behov.
• Använd aldrig apparaten nära hjärtat, halsen eller huvudet.
• Kontakta läkare innan användning om du har pacemaker, epilepsi, är gravid eller har någon hjärtsjukdom.
• Inspektera kablar, elektroder och kontakter regelbundet för tecken på slitage.
• Begränsa behandlingstiden per session enligt rekommendationerna.

Sammanfattningsvis kan elektrisk muskelstimulering vara ett användbart verktyg inom rehabilitering och träning, men det är viktigt att vara medveten om riskerna. Rådfråga alltid sjukvårdspersonal innan du börjar använda en EMS-apparat, särskilt om du har ett underliggande hälsotillstånd.