Lod är en metalllegering som används för att sammanfoga rena och släta metallytor, vanligtvis i smält tillstånd. Legeringen innehåller ofta flussmedel – ett ämne som främjar sammansmältningen – samt bly, även om bly numera har uteslutits i många moderna tillämpningar av hälso- och miljöskäl. Lödning används bland annat inom elektronikindustrin och inom VVS för att sammanfoga rör.
Lodlegeringar klassificeras utifrån sin kemiska sammansättning och delas grovt sett in i tre huvudgrupper: mjukt lod, hårt lod och flussmedelsfyllt lod.
Mjuka lodlegeringar innehåller tenn, vanligtvis mellan 5 och 70 procent i vikt. Ju mer tenn som tillsätts, desto högre blir legeringens draghållfasthet och skjuvhållfasthet. En blandning med 60 procent tenn och 40 procent bly är den vanligaste, medan förhållandet 63/37 föredras för elektriskt arbete. Den förra varianten har en högre smältpunkt (cirka 188 °C / 370 °F) än den senare, vars smältpunkt ligger på cirka 183 °C / 361,4 °F. Mjukt lod stelnar vid specifika temperaturer.
Bly användes tidigare i lika delar med tenn inom VVS, eftersom det gav bättre täthet och skyddade mot läckage. Användningen av bly i mjukt lod är dock numera förbjuden, eftersom det kan orsaka förgiftning av dricksvattnet. Andra metaller som silver, antimon och koppar har därför ersatt blyet.
När zink eller silver används i lodlegeringen kallas det hårt lod, som framför allt används vid hårdlödning. Hårt lod har en hög smältpunkt och innehåller inget bly. Beroende på hårdheten kategoriseras hårda lod i emaljlod, hårt lod, mellanhårt lod och lättlödat.
Emaljlod används för att hindra en fog från att gå upp och har en mycket hög smältpunkt. Hårt och mellanhårt lod har relativt lägre smältpunkter och används vid tillverkning av ett föremål eller när ytterligare lödning krävs. Lättlod har den lägsta smältpunkten och används oftast vid reparationer.
Flussmedelsfyllt lod är i grunden en spiralvindlad loddtråd med syrafritt flussmedel inbäddat längs hela trådens längd. De olika metallerna i legeringen fyller olika funktioner: silver ger mekanisk styrka, koppar höjer smältpunkten, vismut sänker smältpunkten och zink fungerar som ett kostnadseffektivt substitut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online