Farligt avfall är allt kasserat material som utgör en hälsorisk eller hotar miljön. Denna typ av avfall omfattar kemikalier, biprodukter från industriella processer, läkemedel, patologiskt avfall, radioaktiva material, elektronik och till och med avloppsvatten. Lagstiftningen reglerar hur sådant avfall ska hanteras på rätt sätt, men av olika skäl hamnar detta sopmaterial ibland i tredje världens länder. Här går vi igenom de viktigaste orsakerna bakom denna problematiska handel.
Eftersom giftigt avfall kan få negativa hälsoeffekter på både människor och djur vill självklart inte människor bo nära det. Det gör det svårt att avsätta mark för deponering och behandling av giftigt avfall i många industrialiserade länder. Sådana anläggningar betraktas som lokalt oönskad markanvändning, och ofta skriver boende under namninsamlingar och demonstrerar mot att deras område ska användas för detta ändamål.
Lagarna i exempelvis USA har blivit allt strängare när det gäller säker transport och deponering av giftigt avfall. För att etablera en deponi måste företag strikt följa både lokala och federala bestämmelser gällande platsval, skötsel, anläggningens utformning och till och med nedstängningen av anläggningar för giftigt avfall.
Som en konsekvens exporterar industrialiserade länder ofta sitt avfall till tredje världen, där det är enklare och mer kostnadseffektivt att anlägga en deponi. Dessutom saknar många tredje världens länder sträng lagstiftning om giftigt avfall, i motsats till de industrialiserade länderna. Och där skyddslagar för mark och befolkning faktiskt finns, verkställs de ofta bristfälligt.
De pengar som sparas genom att exportera giftigt avfall, jämfört med korrekt behandling på hemmaplan, är ytterligare en orsak till att industrialiserade länder skickar sitt avfall till tredje världen. Kostnaden för att behandla farligt avfall i utvecklade länder kan löpa upp i miljontals dollar per år för ett enskilt företag. Export har därför blivit det mest gångbara alternativet för många aktörer.
Många mottagande länder, särskilt i Afrika, är härjade av krig och fattigdom. De ser denna typ av handel som enda möjligheten att tjäna hårdvaluta. Ett känt exempel är södra Somalia, som 1997 fick 80 miljoner dollar för att ta emot tio miljoner ton giftigt avfall. För de flesta av dessa länder, med hög utlandsskuld och låg bruttonationalinkomst, innebär mottagandet av dessa oönskade material ett försök att lindra de ekonomiska svårigheter de står inför.
Farligt avfall är just det – farligt. Avfallet innehåller ämnen som bly, arsenik, dioxin samt andra cancerframkallande och livsfarliga material. Det är osäkert och till och med skadligt för kroppen.
Några omedelbara effekter av exponering inkluderar brännskador, inre blödningar, hormonella störningar som njursvikt och till och med dödsfall genom inandning av ångor. Bland de mer långsiktiga farorna finns fostermissbildningar och cancer. Trots dessa allvarliga risker fortsätter den globala avfallshandeln, vilket gör internationell kontroll och starkare efterlevnad av konventioner som Basalkonventionen allt viktigare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online