
Centrala venösa accessanordningar (CVAD) är tunna, flexibla, ihåliga slangar som läggs in av utbildad vårdpersonal för att rädda liv. Hos patienter med hemofili används CVAD för kontinuerlig tillförsel av koagulationsfaktorer, men enheterna utgör också en direkt väg in i blodbanan för bakterier som meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Cirka en av tjugo CVAD drabbas av infektion, och 12,5 procent av de kateterrelaterade blodströmsinfektionerna (CRBSI) är dödliga. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har därför fastställt ett protokoll för spolning av CVAD som syftar till korrekt skötsel av insticksstället.
Det finns två huvudtyper av CVAD: katetrar och portar. En kateter, som förs in i en av de perifera venerna på överarmen, är en lång plastslang som hindrar kemoterapiläkemedel från att komma i kontakt med och skada hud och muskelvävnad. Katetern eliminerar dessutom besväret med upprepade injektioner.
Portar används för att föra kemoterapi till cancerceller, ge antibiotika vid svåra infektioner och för att ta blodprover. Kontinuerlig infusion av koagulationsbehandling via en CVAD är en stabil och infektionsfri metod för att upprätthålla balansen i blodets koagulation hos patienter med hemofili A och B. Kontinuerlig infusion av koagulantia anses överlägsen återkommande injektioner. Portar som kirurgiskt placeras i subklavia- eller jugularvenen kan kopplas till en vätskereservoar i en subkutant anlagd ficka på övre bröstet eller armen.
CDC:s protokoll för att eliminera CRBSI bygger på förebyggande åtgärder. Både vårdpersonalens och patientens hud ska rengöras med klorhexidinglukonat innan CVAD läggs in eller undersöks. Povidonjod är inte lika effektivt som klorhexidinglukonat. Infusionslinjen ska rengöras och kontrolleras dagligen, och onödiga CVAD ska tas bort omgående. Kaliforniska hematologi-onkologigruppen påminner patienterna om att hålla sina tider för att låta spola portar eller pumpar för kontinuerlig infusion med sterilt koksalt minst en gång i månaden.
En vårdinrättnings infektionsfrekvens kan jämföras med den nationella frekvensen i CDC:s databas för vårdrelaterade infektioner. Medicare och Medicaid ersätter inte längre amerikanska sjukhus för CRBSI som uppstår efter inläggningen. Kostnaden per infektion ligger mellan 34 508 och 56 000 dollar. CVAD med antimikrobiell beläggning, behandlade med klorhexidin/silversulfadiazin eller minocyklin/rifampicin, används för att förebygga CRBSI. Rutinmässig användning av antimikrobiella katetrar ökar dock risken för antibiotikaresistens. National Institutes of Health (NIH) rapporterar även användning av heparin i intravenösa slangar till spädbarn och barn.
Kontinuerliga infusioner ska spolas en gång per arbetspass medan patienten är inneliggande på sjukhus. CVAD ska spolas före varje åtkomst, vid byte av anordning och när blod observeras i slangen. Spolning krävs även mellan olika läkemedel och efter transfusioner. Intermittenta infusioner ska spolas vid övergång från kontinuerlig till intermittent åtkomst. Sammanfattningsvis ska CVAD alltså spolas före varje åtkomst, före och efter varje medicinering samt vid alla byten av anordning.
Vårdgivare och försäkringsbolag har egna protokoll baserade på CDC:s riktlinjer, men NIH har sammanstellt flera studier som jämför heparin med 0,9-procentig koksaltlösning för spolning. Enligt NIH finns det inga bevis för att heparinspolning skulle vara mer effektiv än koksaltspolning för att förebygga infektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online