
Den mänskliga kroppen består av flera olika system, bland annat det endokrina systemet, nervsystemet, lymfsystemet, immunförsvaret och muskelsystemet. Muskelsystemet möjliggör inte bara kroppens rörelser, utan även blodcirkulationen och organens funktion. Utan detta system vore livet helt enkelt inte möjligt.
Kroppen består av flera hundra individuella muskler, men de kan alla förstås och kategoriseras i tre huvudtyper: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.
Skelettmusklerna är direkt eller indirekt fästa vid kroppens ben. Genom viljemässig kontraktion drar de flesta av dessa muskler i senorna och flyttar därmed skelettets ben. De rörelser som uppstår kan variera från enkla handlingar som att sträcka ut armen till mer komplexa aktiviteter som att spela fiol.
Dessutom upprätthåller skelettmusklerna hållning och kroppsposition genom samordnad spänning – annars skulle du ramla ihop som en säck. Musklerna i bukväggen och bäckenhålan stödjer de inre organens vikt och skyddar dem från skador. Skelettmusklerna vid matsmältningskanalens och urinvägarnas öppningar ger dessutom viljekontroll över sväljning, urinering och tarmtömning.
Slutligen förbrukar alla dessa musklers arbete energi, vilket hjälper till att hålla kroppstemperaturen inom det intervall som krävs för normal funktion.
Hjärtmusklerna – alltså hjärtats muskler – ser till att blodet pumpas runt i cirkulationssystemet. Till skillnad från skelettmusklerna styrs de inte av viljan, utan kontrolleras av den nedre delen av hjärnan, förlängda märgen (medulla oblongata).
Muskelfibrerna består av sammanflätade grenar som bildar starka förbindelser. Det gör att hjärtat kan kontrahera kraftfullt utan att fibrerna slits sönder. Denna sammankoppling gör det möjligt för muskelfibrerna att dra ihop sig i synkrona vågor som sveper från förmaken ner genom kamrarna för att pumpa ut blodet. Allt som stör denna vågrörelse – exempelvis muskelskador efter en hjärtinfarkt – kan leda till ett livshotande tillstånd som kallas fibrillering.
Glatt muskulatur skiljer sig från både hjärt- och skelettmuskulatur genom att den saknar synliga tvärstrimmor, alltså de utdragna fibrer som kännetecknas av tvärgående mörka och ljusa band. Den har dock tjocka och tunna filament som glider mot varandra och på så sätt skapar ofrivilliga kontraktioner.
Glatta muskler sköter många av kroppens dagliga underhållsfunktioner, som att pressa maten framåt genom tarmarna, transportera urinen genom urinvägarna och – hos kvinnor – driva livmoderns arbetet under förlossningen. En intressant detalj är att en glatt sfinktermuskel i ögat styr hur stor eller liten pupillen blir.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online