År 1810 uppnådde jordens befolkning en miljard människor. Hundratjugo år senare, år 1930, hade den fördubblats till två miljarder, och ytterligare 45 år därpå skedde ännu en fördubbling. Driven av höga födelsetal och sjunkande dödstal fortsätter befolkningen att växa i en aldrig tidigare skådad takt, och FN:s prognoser pekar mot att jorden kan hysa över tio miljarder människor innan seklets slut. Om denna tillväxt inte hanteras kan det få allvarliga konsekvenser för hela planeten.
När ett stort antal människor ska dela på samma resurser räcker det snabbt inte till. Undernäring drabbar människor över hela världen, framför allt barn och särskilt i afrikanska länder. Enbart i Kenya lider över 20 procent av alla barn under fem års ålder av akut undernäring. Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och liknande organisationer försöker förse dessa utsatta länder med mat och andra nödvändigheter, men bristande finansiering gör att insatserna ofta inte räcker fram. När mat väl når fram handlar det om mycket små mängder, och många människor tvingas konsumera smutsig och kontaminerad mat samt dricka förorenat vatten hellre än att gå helt utan.
Tätbefolkade områden gynnar också spridningen av sjukdomar. H1N1-utbrottet 2009 kan delvis förklaras av den höga befolkningstätheten i USA, där nästan kontinuerlig kontakt mellan människor hjälpte viruset att spridas tills det blev en epidemi. Luftburna sjukdomar sprids på detta sätt mycket lätt, och många av dem kan bli dödliga.
Avskogning är ett av de största miljöproblemen kopplade till befolkningstillväxt. Redan 2009 rapporterade Science Daily att skogarna i Ryssland och Kanada hotades av att helt försvinna. När skog röjs läggs bar jord blott, som kan blåsa bort och förstöra grödor. Den snabba minskningen av livskraftig skogsmark innebär dessutom mindre livsmiljöer för djur, vilket leder till att tusentals arter dör ut varje år. Enligt New Scientist är Kenyas lejonpopulation hotad i så hög grad att den riskerar att vara helt borta inom loppet av tio år.
Befolkningstillväxt och urbanisering bidrar även till ökad pollution. Ökade koldioxidutsläpp ligger bakom en stor del av den globala uppvärmning vi ser idag, och uppvärmningen kan i sin tur leda till att många arter försvinner när temperatur och klimat blir outhärdliga för dem att leva i.
I sin bok "Plan B 4.0" noterar miljöaktivisten Lester R. Brown att en kraftig befolkningsökning i många fall leder till en kraftig ökning av antalet människor som lever i fattigdom. När antalet människor i ett land överstiger antalet tillgängliga jobb kan många inte försörja sig själva eller sina familjer på ett adekvat sätt.
Brown pekar också på att länder med begränsningar för hur många barn par kan ha har lyckats minska fattigdomen avsevärt. Enbart Kina minskade andelen människor som lever i fattigdom från 60 procent till 16 procent mellan 1990 och 2007. I början av 1990-talet startade Brasilien programmet Bolsa Família, som betalar fattiga mödrar motsvarande 35 dollar i månaden om de håller sina barn vaccinerade och i skolan. Tack vare programmet sjönk andelen av befolkningen som lever i fattigdom från 15 procent till 5 procent. Även om siffrorna till viss del är sammanfallande tyder de på att befolkningstillväxt direkt bidrar till fattigdom.
Sammanfattningsvis visar utvecklingen att obevakad befolkningstillväxt sätter press på allt från sjukvård och livsmedelsförsörjning till skogar, klimat och arbetsmarknad. Att kombinera utbildning, familjeplanering och riktade sociala program – som exempel från Kenya, Kina och Brasilien visar – är avgörande för att vända den negativa utvecklingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online