Luftföroreningar från industrin skadar människors hälsa i hög grad. Inandning av förorenande partiklar är en av de främsta orsakerna till sjukhusvård för astma och andra andningsbesvär. Partiklarna faller också ner från luften och förgiftar vattendrag och mark, vilket skadar djur och växter och gör att gifter kan ta sig in i näringskedjan. Kolkraftverk och andra kraftverk hör till de största utsläpparna av industriell luftförorening.
Nedan går vi igenom de viktigaste typerna av skadliga effekter som industriella luftföroreningar medför.
Smog är ett lager av luft med dålig kvalitet som vanligtvis bildas under varma och vindstilla dagar. De svavelpartiklar som finns i smog kommer från industriutsläpp och orsakar andningssvårigheter samt förvärrar astma. Smogens huvudbeståndsdel är ozon, som bildas när utsläpp från industrier och andra källor reagerar med solljus.
Ozon kan försämra lungfunktionen och skada lungornas slemhinnor. Det förvärrar astma och bidrar till kroniska lungsjukdomar. Barn och äldre är särskilt utsatta. Luftkvaliteten blir sämst under den varmaste delen av dagen – därför är det klokt att följa lokala luftkvalitetsvarningar och hålla sig inomhus när ozonnivåerna är höga.
Surt regn orsakas av svaveldioxid och kväveoxider som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Kraftverk står för cirka 70 procent av svaveldioxidutsläppen och omkring 30 procent av utsläppen av dikväveoxid. Dessa föreningar blandas med fukt i luften och bildar svavel- och salpetersyra.
Syran kan falla ner i alla former av nederbörd – även som dimma. Surt regn bidrar till avskogning, korroderar byggnader och statyer samt fräter på lacken på bilar och andra ytor. När dikväveoxid hamnar i sjöar uppstår plötslig och kraftig algtillväxt. Denna så kallade algblomning leder till syrebrist i vattnet, vilket gör att vattenlevande organismer inte kan överleva i de försurade och syrefattiga förhållandena.
Industristäder visar ofta synliga tecken på luftföroreningar genom de svartnade fasaderna på äldre byggnader och statyer. Nedsmutsningen beror på smutspartiklar i luften. Under sotet döljer sig dock ett sämre besked: de gamla monumenten äts långsamt upp.
Sotiga avsättningar innehåller svaveldioxid, som är starkt frätande. Torr deposition av svavel- och kväveoxider är faktiskt mer korrosiv för byggnader än den våta formen – det sura regnet. Sten och stål är byggmaterial som är särskilt känsliga för korrosion från luftföroreningar. Kalciumrika stenar som kalksten, marmor och sandsten är mest utsatta. Syrade avsättningar lakar ur kalciumkarbonatinnehållet, och utan detta kalciumskelett sköljs sandpartiklarna bort. Salter ansamlas sedan på ytan och får stenen att flagna loss.
Tegelsten är relativt okänslig för syreskador, men murbrukan som håller tegelverket samman är det inte, eftersom den består av kalciumkarbonat och sand.
Kraftverk och, i mindre utsträckning, andra industriella anläggningar släpper ut toxiner i luften. Bland dessa finns kvicksilver, dioxiner, bly, asbest, bensen, toluen, krom och kadmium. Samtliga utgör allvarliga hälsorisker för både människor och vilda djur.
Kvicksilver anrikas i fisk – därav de officiella varningarna om fiskkonsumtion i många länder. Metallindustrier är den största källan till blyförorening. Bly avsätts på växtblad, växterna äts av djur och på så sätt tar blyet sig in i den mänskliga näringskedjan. Bly orsakar inlärningssvårigheter hos barn och kan bidra till högt blodtryck hos vuxna.
Växthusgaser – koldioxid, dikväveoxid, fluorerade gaser och metan – fångar värme i atmosfären. Detta leder till klimatförändringar och global uppvärmning. Växthusgaser produceras genom industriella processer, både vid utvinning och produktion av fossila bränslen och vid deras förbränning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online