Sjuksköterskor utför ett samhällsviktigt arbete genom att bidra till att patienter får kvalitativ medicinsk vård. Utan sjuksköterskor skulle många livräddande medicinska ingrepp inte vara möjliga. Eftersom yrket medför ett enormt ansvar finns det också en rad juridiska och professionella frågor att förhålla sig till – exempelvis kravet på statlig legitimation, en process som säkerställer att sjuksköterskor har rätt kompetens. Dessutom måste sjuksköterskor alltid följa en professionell vårdstandard. Uppfylls inte denna standard kan det röra sig om ett vårdmisstag, vilket kan få allvarliga konsekvenser.
Innan en sjuksköterska får arbeta på ett sjukhus, en klinik eller en läkarmottagning måste hon vara legitimerad av den statliga myndigheten.
För att få praktisera måste sjuksköterskor vara korrekt legitimerade. Legitimation utfärdas normalt av en statlig licensnämnd eller ett hälsodepartement efter att den sökande har genomfört en två- eller treårig sjuksköterskeutbildning vid ett community college, klarat en kontroll mot brottsregistret samt godkänts i en legitimationsexamen. Examinationen är omfattande och prövar både de kunskaper och de färdigheter som krävs för att kunna arbeta som sjuksköterska.
De flesta delstater kräver att sjuksköterskor avlägger National Council Licensure Examination (NCLEX), ett nationellt standardiserat prov, innan legitimation utfärdas. En sjuksköterska som är legitimerad i en delstat får inte arbeta i en annan delstat utan att först erhålla legitimation där. Vanligtvis krävs dock inget nytt prov för en sjuksköterska som redan är legitimerad i en annan delstat.
Alla sjuksköterskor förväntas följa en hög vårdstandard – ett juridiskt begrepp som syftar på de rutiner, arbetsuppgifter och riskbedömningar som krävs av en sjuksköterska i det dagliga arbetet. Uppfyller en sjuksköterska inte standarden kan hennes agerande utsätta patienter för risker och i värsta fall innebära slutet på karriären.
Sjuksköterskor lär sig vårdstandarden under sin utbildning, och chefer eller mer erfarna kollegor ser därefter vanligtvis till att standarden efterlevs även i det praktiska arbetet. Standarden fastställs genom delstaternas så kallade nurse practice acts samt av professionella organisationer som American Nurses Association.
Uppfyller en sjuksköterska inte vårdstandarden betraktas det som ett vårdmisstag, så kallad malpractice. Konsekvenserna av vårdmisstag i ett så ansvarsfullt yrke som sjuksköterskans kan bli mycket allvarliga. Utöver risken att skada eller äventyra en patients liv kan sjuksköterskan förlora sitt jobb, dras in i en stämning eller till och med drabbas av straffrättsliga påföljder. Konsekvenserna varierar beroende på lokala lagar och skadans omfattning.
Enligt Nursing Link delas vårdmisstag vanligen in i två kategorier: oaktsamhet (negligence) och bristande informerat samtycke (informed consent).
Oaktsamhet föreligger när en sjuksköterska utsätter en patient för en risknivå som inte är normal för det aktuella ingreppet. Alla medicinska ingrepp medför självklart vissa risker, men det räknas som oaktsamhet endast när risknivån överstiger vad som skulle ha gällt om ingreppet hade utförts av en annan sjuksköterska.
Bristande informerat samtycke innebär att patienten inte har informerats om ingreppets möjliga fördelar och risker innan det genomförs. Patienten har rätt att fatta ett välgrundat beslut om sin egen vård, och att underlåta att ge denna information utgör i sig ett allvarligt vårdmisstag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online