Etik syftar i allmänhet på en uppsättning handlingar eller beteenden som är gemensamma för en specifik grupp människor. Inom vården utgör etiken ett vägledande ramverk som styr hur vårdpersonal ska agera i sitt dagliga arbete. Den amerikanska sjuksköterskeföreningen, American Nurses Association (ANA), har utarbetat en etisk kod för sjuksköterskor – "Code of Ethics for Nurses". Kodens huvudfokus är att säkerställa kvalitativ patientvård med respekt för patienten och dennes anhöriga, samtidigt som den professionella integriteten inom yrket bevaras.
Rötterna till ANA:s etiska kod spårs vanligtvis tillbaka till det så kallade "Nightingale-löftet", som skrevs 1893 till ära för den berömda vårdpionjären Florence Nightingale (1820–1910). Löftet antogs snabbt av sjuksköterskeskolor världen över och reciterades länge av nyexaminerade studenter i samband med att de inträdde i sitt yrkesverksamma liv. ANA och de flesta vårdorganisationer betraktar detta löfte som den första kodifierade uppsättningen av etiska regler inom omvårdnad.
Den moderna versionen av ANA:s etiska kod antogs år 1950 och har sedan dess reviderats regelbundet för att spegla samhällsutvecklingen och förändrade krav inom vården, vilket Leah Curtin och M. Josephine Flaherty beskriver i boken "Nursing Ethics".
Dagens etiska kod består av nio artiklar. Medan "Nightingale-löftet" främst handlade om sjuksköterskans personliga uppförande, fokuserar den nuvarande koden på det professionella agerandet. Artiklarna behandlar bland annat:
Mariah Snyder och Michaelene Mirr förklarar i "Advanced Practice Nursing" att "Nightingale-löftet" representerade så kallade "värdenormer" – normer som betonade sjuksköterskans personliga egenskaper. Den nuvarande koden fokuserar istället på vad som är rätt eller fel i handling, där avgörandet alltid baseras på vad som ligger i patientens bästa intresse.
Enligt Curtin och Flaherty tjänar koden till att "informera sjuksköterskan och samhället om yrkets förväntningar och krav i etiska frågor". Koden och dess tolkande kommentarer utgör tillsammans ett ramverk som hjälper sjuksköterskan att fatta etiskt välgrundade beslut och att fullgöra sina ansvar gentemot allmänheten, övriga medlemmar i vårdteamet samt yrket som helhet.
Ruth Tappen, Sally Weiss och Diane Whitehead skriver i "Essentials of Nursing Leadership and Management" att koden illustrerar det förtroende och ansvar som samhället har delegerat till vårdprofessionen. Den fungerar även som ett verktyg för självreglering inom yrket – ett sätt för professionen att i egen kraft upprätthålla höga standarder.
Enligt Snyder och Mirr vilar den etiska koden på flera grundprinciper:
Eftersom dessa principer utgör kodens fundament menar Curtin och Flaherty att varje sjuksköterska har både ett personligt ansvar och ett kollektivt ansvar för att säkerställa att kollegorna följer koden.
Joyce och Henry Thompson beskriver i "Professional Ethics in Nursing" att kodens artiklar fungerar som "moraliska föreskrifter". De tolkande kommentarerna förklarar den etiska motiveringen bakom varje enskild artikel och hjälper därmed sjuksköterskan att förstå innebörden i praktiken.
Curtin och Flaherty påpekar att överträdelser av den etiska koden kan få allvarliga konsekvenser, allt från tillrättavisning og kritik till avstängning eller i värsta fall uteslutning ur yrket. Detta understryker kodens viktiga roll som både vägledning och garant för professionens trovärdighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online