
Receptbelagda läkemedel delas in i tre huvudklasser beroende på vilka tillstånd de används för att behandla. Utöver detta kategoriseras de ytterligare i så kallade scheman utifrån deras missbrukspotential. Eftersom många receptbelagda läkemedel kan vara beroendeframkallande är det viktigt att de endast används för sitt avsedda syfte och i enlighet med läkarens anvisningar.
Den klass av receptbelagda läkemedel som oftast missbrukas är opioiderna. Opioider, även kallade analgetika eller smärtstillande medel, förskrivs av läkare för att lindra symtom på måttlig till svår smärta. De är eftertraktade bland missbrukare eftersom de kan ge en känsla av euforiskt rus. Denna läkemedelsklass kan missbrukas i så hög grad att personen drabbas av svåra abstinensbesvär när hen försöker sluta använda dem. Exempel på opioider är Vicodin, Percocet och OxyContin – alla kraftfulla smärtstillande läkemedel.
Den andra klassen utgörs av depressiva medel, även kallade sedativa. De verkar genom att slappna av muskulaturen och påverkar centrala nervsystemet. De flesta depressiva medel klassificeras som barbiturater eller bensodiazepiner. Barbituraterna är de starkaste av de två och har missbrukats i stor omfattning sedan de introducerades. Bensodiazepiner utvecklades faktiskt just för att kunna fylla samma funktion som barbiturater men med lägre beroenderisk. Depressiva medel används för att behandla ångestsymtom och många sömnstörningar. Kända exempel är Valium (diazepam) och Xanax (alprazolam).
Den tredje klassen är stimulantia. Denna typ av läkemedel används för att behandla tillstånd som narkolepsi, astma och hjärndysfunktion hos barn, till exempel ADHD. Stimulantia ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket höjer både den fysiska aktiviteten och vakenheten. De är mycket farliga vid missbruk eftersom de kan leda till krampanfall eller hjärtsvikt. Bland de mest kända stimulantia återfinns kokain. Historiskt har stimulantia även använts av missbrukare för att motverka vissa effekter av depressiva medel.
The Controlled Substances Act från 1970 delade in receptbelagda läkemedel i kategorier baserat på deras missbrukspotential, där lägre siffror speglar en större risk. Ett schema I-läkemedel har ingen erkänd medicinsk användning i USA och kan inte användas säkert ens under medicinsk övervakning – heroin och hasch är exempel på detta. Schema I-läkemedel har mycket hög missbrukspotential, liksom schema II-läkemedel. Dessa har en accepterad medicinsk användning men kan leda till ett starkt beroende hos användaren, vilket i sin tur kan innebära narkomani. Några schema II-läkemedel är morfin, oxikodon och fenobarbital.
Schema III-läkemedel har lägre potential för beroende och missbruk, men risken finns fortfarande. Hit hör bland annat ketamin och anabola steroider. Missbrukspotentialen för schema IV-läkemedel är lägre än för schema III; exempel är Ambien (zolpidem) och Valium. Schema V-läkemedel har betydligt lägre sannolikhet att missbrukas, exempelvis hostdämpande preparat.
Sammanfattningsvis är det avgörande att receptbelagda läkemedel endast används under medicinsk övervakning och exakt enligt föreskriven dosering. Vid tecken på beroende eller missbruk bör man alltid kontakta vårdpersonal för hjälp och stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online