Även om cirka tio procent av amerikanerna donerar blod varje år, är det en betydligt mindre andel som donerar plasma. Plasma kan doneras genom en process som kallas plasmaferes, vilken liknar vanlig blodgivning. Behovet av plasma för att behandla sjukdomar är en stark drivkraft för många donatorer, men flera andra faktorer bidrar också till beslutet att ge plasma.
Det första dokumenterade fallet av plasmabaserad terapi inträffade 1959 i Los Angeles, när läkare använde donerat blod för att framställa en plasmaproteinbehandling till en patient med en immunrubbning. Modern plasmaferes utvecklades av National Cancer Institute 1968. Processen byggde på teknik som redan användes inom jordbruket för att separera grädde från andra mejeriprodukter.
Vid en plasmadonation tas blod från givaren med hjälp av en nål. Blodet filtreras därefter genom en maskin som kallas cellseparator, som skiljer plasma från de röda blodkropparna. De röda blodkropparna returneras sedan till givaren via en intravenös slang. Plasma transporteras vidare till en medicinsk anläggning där proteinerna bearbetas till behandlingar för en rad olika tillstånd och sjukdomar.
Plasma används inte direkt för att behandla sjukdom. Istället separeras proteinerna som utgör plasma och omvandlas till medicinska preparat som kallas proteinterapier. Albumin, immunglobuliner och koagulationsfaktorer är de vanligaste typerna av proteinterapier som framställs ur donerat plasma.
Proteinterapier framställda ur plasmadonationer används för att behandla livshotande sjukdomar, infektioner och skador. Albuminpreparat används bland annat vid svåra brännskador, eftersom de hjälper till med produktionen av friskt blod och ny vävnad. Personer med hemofili eller andra blodkoagulationsrubbningar kan få transfusioner, eftersom plasmaproteiner hjälper blodet att levra sig. Även leukemi och Kawasakis sjukdom kan behandlas med plasma, eftersom det ger stöd åt ett försvagat immunförsvar.
Plasmadonatorer anger ofta personliga skäl för sitt engagemang. En donator kan exempelvis ha haft en närstående som fått plasmaproteinbehandling mot en livshotande sjukdom. Många känner också en stark vilja att ge något tillbaka till samhället. Till skillnad från vanlig blodgivning inkluderar plasmadonation en ekonomisk ersättning, eftersom processen kan ta mellan två och tre timmar. Ersättningen fastställs av respektive donationscenter, men donatorer får vanligtvis mellan 25 och 50 dollar per donation.
Inte alla är behöriga att donera plasma. Donatorer måste genomgå en medicinsk hälsokontroll som även testar för förekomst av droger i blodet. Blodet förscreenas dessutom för att bedöma nivån av protein i plasma. Om proteinnivåerna är för låga kan donatorn nekas. Att äta ordentligt och dricka mycket vatten före besöket ökar dock chanserna att klara kontrollen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online