En ```html översvämningsvågstop (flood crest) syftar på den högsta fasen av en översvämningsvåg när den passerar en viss plats. När denna högsta punkt nås utfärdar de som ansvarar för vattenflödena ofta översvämningsvarningar, särskilt om en översvämning förväntas nära en damm eller längs en flod i ett annars torrt område. Vattnet vid vågens topp regleras ofta med hjälp av särskilda portar som är konstruerade för att styra de strömmande vattenmassorna.
En flod rinner normalt vid en viss nivå, till exempel 23 fot, vilket mäts som flodens normala djup. Översvämningsvågstoppet anges också som ett höjdvärde och beräknas genom att subtrahera flodens normala vattennivå från den totala vattenhöjden under översvämningen (till exempel 47 fot). I detta exempel blir vågstoppet alltså 24 fot.
Att förutsäga ett översvämningsvågstopp är en komplex uppgift. Det kräver hundratals mätningar av vattenflöden och vattenstånd, där vattenståndet definieras som höjden av vattenytan i förhållande till en fastställd referensnivå. Dessa data kan hämtas från geologiska undersökningar som övervakar vattenflöden och vattenstånd genom automatiska mätinstrument och satellitsändare.
Översvämningsportar kallas även toppportar (crest gates). De är konstruerade för att reglera vattenflödet i en reservoar eller flod. Till skillnad från fasta konstruktioner är toppportar justerbara – de kan antingen sänkas eller höjas. Eftersom dessa portar styr den stigande vattenytan genom att omdirigera vattnet eller leda det till en lagringsdamm, kallas de just toppportar. Portarna kan stoppa vattenflödet helt för att dämpa de svällande vattenmassorna, och de installeras ofta för att justera och avleda vattenflödet i slussar eller kanaler.
Sektionsportar (bulkhead gates) är utformade som parallella väggar med avtagbara sektioner. Dessa kan lyftas så att vattnet kan passera under. Ibland glider portarna också åt sidorna, särskilt när stora vattensystem ska regleras.
Gångjärnsportar (hinged crest gates) består likaså av väggsektioner, men dessa roterar vertikalt från sin horisontella bas, vilket gör att dammens effektiva höjd kan variera. Dessa portar styrs av vattnets egna mekaniska krafter.
Utöver dessa två klassiska porttyper har man på senare tid även introducerat andra lösningar för samma ändamål, exempelvis radiella portar och trumformade toppportar.
Översvämningsvågstoppet är den högsta punkten på en översvämningsvåg. Inom hydrologin avser begreppet den högsta nivån hos översvämningsvågen när den passerar en viss punkt, vilken kan vara en damm, en utloppskonstruktion, en fördämning eller en överfallsdamm – upp till den höjd som vattnet måste nå innan det kan passera över anläggningen. Begreppet toppbredd (crest width) syftar på dammens bredd vid dess översta punkt. Vid bågdammar anges denna mått som tjocklek, medan den vid andra dammtyper benämns som bredd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online