Fram till nyligen ägnade den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) liten uppmärksamhet åt tatueringsfärg, men det har knappast hindrat amerikanerna från att låta sig tatueras – bokstavligen talat. Enligt en Harrisundersökning från 2008 har fyrtio procent av alla amerikaner minst en tatuering, och proceduren innebär att färg injiceras under hudens yttersta lager. Fram till 2010 var tillverkare av tatueringsfärg dessutom inte skyldiga att redovisa sina produkters ingredienser – ett faktum som alltmer börjat väcka oro.
Innehållet i tatueringsfärg varierar kraftigt beroende på färg och märke. År 2005 genomförde en student vid Northern Arizona University laboratorietester på tatueringsfärger och upptäckte, till sin egen förvåning, höga halter av bly i den blå färgen hos samtliga märken som testades. New York Times rapporterade 2009 att många färger innehåller aluminium, kobolt och kvicksilversulfid. Även ämnen med cancerframkallande egenskaper, som selen och kobolt, förekommer – även om tidningen samtidigt konstaterade att tatueringar inte orsakar cancer.
Statliga och lokala myndigheter reglerar verksamheten hos tatueringsstudior och tatuerare, men det är den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) som ska övervaka tillverkningen av tatueringsfärg. Myndigheten hävdar att detta inte gjorts eftersom så få problem rapporterats och eftersom man prioriterat andra, mer angelägna folkhälsoproblem. Efter nyliga rapporter om negativa reaktioner på permanenta färger meddelade dock FDA 2009 att man skulle studera tatueringsfärger och deras effekter på kroppen.
Vissa ingredienser i tatueringsfärg är godkända av FDA för andra användningsområden – men låt dig inte luras att tro att detta innebär att själva färgen är godkänd. En tillverkare hävdade exempelvis på sin webbplats att deras färg hade FDA-godkännande eftersom den innehöll polymetylmetakrylat (PMM). "Det ger ingen mening", säger Bhakti Petigara, doktor vid FDAs kontor för färger och kosmetika. "Bara för att PMM godkänts för medicinskt bruk betyder det inte att det är godkänt för tatueringsfärg." Liknande förvirring och desinformation har förekommit kring flera andra ingredienser. Tänk på att FDA fram till 2010 inte godkänt någon färg för injicering i huden.
Vissa pigment kan orsaka allergiska reaktioner, eller så kan kroppen uppfatta färgpartiklarna som främmande och reagera genom att bilda granulom – små knölar eller bultar under huden. Dessutom, även om tatueringar inte orsakar cancer, kan de dölja cancerogena eller precancerösa födelsemärken och därmed göra det lättare för läkare att missa dem. Doktor Ariel Ostad vid New York Universitys Langone Medical Center rekommenderar därför att man alltid lämnar en frisk hudkant runt befintliga födelsemärken vid tatuering.
Många tror att tillfälliga tatueringar med henna – som utvinns från bladen på växten Lawsonia inermis – är ett helt säkert och riskfritt alternativ till permanenta tatueringar. Så är det inte nödvändigtvis, enligt American Academy of Dermatology. I en rapport från 2008 varnar akademin för att vissa tatuerare förstärker sina svarta hennafärger genom att tillsätta kemikalien para-fenylendiamin (PPD). Detta kan orsaka allvarliga hudproblem, bland annat eksem, blåsor och permanenta ärr.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online