På laboratorier och inom vården kan ultraviolett ljus användas för att sterilisera arbetsytor samt viss utrustning och verktyg. UV-sterilisering kan även användas för att hålla bakterier under kontroll i livsmedel, luft, akvarier och dammar.
Ultraviolett ljus får två tyminmolekyler – en förening som är en avgörande byggsten i DNA – som ligger intill varandra på bakteriens DNA-sträng att dimerisera, det vill säga bilda en enda molekyl bestående av två identiska tyminmolekyler.
När tyminparen på DNA-strängen har dimeriserats kan DNA:t inte längre replikera sig. Ibland dödar UV-sterilisering inte bakterierna omedelbart, men eftersom deras arvsmassa är skadad kan de inte föröka sig, sprida sig eller orsaka sjukdom.
Eftersom bakterier som gömmer sig i springor, sprickor och skuggor kan skyddas från de ultravioletta strålarna bör UV-sterilisering alltid kombineras med andra steriliseringsmetoder för att ge ett fullgott resultat.
Tre våglängder av ultraviolett ljus är särskilt effektiva för att döda bakterier: 185 nm, 254 nm och 265 nm. En våglängd är avståndet, mätt i vågens färdriktning, mellan två toppar i vågen som befinner sig i samma svängningsfas.
Efter tidigt 1900-tal minskade intresset för UV-sterilisering som främsta steriliseringsmetod. Idag återfår tekniken dock en del av sin forna popularitet, eftersom den till skillnad från många andra metoder inte genererar giftiga kemiska biprodukter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online