Växters gröna färg beror på ett pigment som kallas klorofyll. Under fotosyntesen levererar solljus den energi som växten behöver, och denna energi fångas upp av de gröna pigmenten i växtcellerna. Klorofyll absorberar främst rött och blått ljus, medan det gröna ljuset reflekteras – därför uppfattar vi bladen som gröna.
Det gröna färgämnet i växter har en mycket viktig funktion. De gröna pigmenten ansvarar främst för cellens energireaktioner, bildningen av klorofyll samt syntesen av kolhydrater.
Hos högre växter finns klorofyll i kloroplaster, som består av två tydligt åtskilda delar: grana och stroma. Grana är gröna, skivformade kroppar som ligger inbäddade i stromat, vilket är ljust till färgen.
Det gröna färgämnet i växter består inte av ett enda pigment utan av fyra olika: klorofyll a, klorofyll b, orange-rött karoten och gult xantofyll. De två senare kallas tillsammans för "karotenoidpigment".
Klorofyllets huvudfunktion är fotosyntesen – processen där gröna växter producerar kolhydrater i närvaro av solljus, vatten och koldioxid. Som biprodukt frigörs syre, vilket är avgörande för livet på jorden.
Fotosyntesen delas in i ljusreaktioner och mörkreaktioner. I ljusreaktionerna sker fotolys, där vatten sönderdelas med hjälp av ljusenergi. I mörkreaktionerna bildas fosfoglycerinsyra, som reduceras till aldehyder varifrån kolhydrater sedan syntetiseras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online