Anställda inom vårdbranschen löper ständigt risk att utsätta sig själva eller sina patienter för potentiella hälsorisker. Enligt National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) ansöker sjukvårdspersonal ofta om arbetsskadeersättning på grund av stukningar, hepatit, psykisk ohälsa och infektionssjukdomar. Om alla vårdgivare tar frågan om patient- och medarbetarsäkerhet på allvar kommer insatserna att löna sig genom tydligt positiva resultat.
Sjukhusanställda utsätts för smittsamma sjukdomar, kemikalier, strålning, lösningsmedel, elrisker och andra farliga situationer – oavsett om de arbetar med underhåll, städning eller på akutmottagningen. Personalen utsätts dessutom för höga nivåer av stress och buller, vilket kan försämra koncentrationsförmågan och leda till medicinska misstag. Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) fick i uppdrag av den amerikanska kongressen år 2000 att främja ökad patientsäkerhet och minska medicinska fel. Myndigheten konstaterar att fallolyckor och trycksår är vanligt förekommande på äldreboenden. Om orsaken visar sig bero på slarviga eller ouppmärksamma anställda måste lämpliga åtgärder vidtas.
Inrätta säkerhets- och hälsokommittéer i större verksamheter, exempelvis sjukhus och äldreboenden. Skapa en kommitté för varje våning eller för särskilda avdelningar och låt medlemmarna regelbundet inspektera sina områden efter potentiella säkerhets- eller hälsorisker. Dokumentera farorna i en lista och åtgärda varje problem utan dröjsmål. Registrera även alla incidenter som leder till skada eller dödsfall hos patienter eller personal i ett digitalt system. På så sätt synliggörs vilka delar av verksamheten som är mindre säkra och behöver förbättras.
Alla vårdinrättningar bör ha allmänna säkerhetsrutiner nedtecknade och ge varje anställd en egen kopia. Kopior bör även vara tillgängliga för patienterna. Utöver den skriftliga listan bör en process införas som gör det möjligt för patienter och personal att anonymt anmäla incidenter så snart en brist i säkerhetsrutinerna har upptäckts. Anmälningarna ska följas upp med utredningar, och nödvändiga åtgärder måste vidtas för att förhindra att samma incidenter upprepas.
Chefer och beslutsfattare inom en vårdinrättning måste vara helt dedikerade åt att upprätthålla säkerheten för både personal och patienter. De bör finnas på plats och visa genuint intresse genom regelbundna rundvandringar för att kontrollera att allt utförs korrekt. Utan stöd från högsta nivån blir säkerhetsåtgärderna aldrig fullt ut verkställda. Den övre ledningen bör dessutom regelbundet utvärdera hemtjänstpersonal för att säkerställa att de utför sina arbetsuppgifter och prioriterar patientsäkerheten.
Årlig utbildning för alla kategorier av vårdpersonal kan avsevärt förbättra vårdkvaliteten genom att befästa viktiga rutiner och minska risken för medicinska misstag. Obligatoriska kurser och workshops bör innehålla moment som behöver sitta i ryggmärgen hos personalen, exempelvis säker medicinhantering, grundläggande hygien (handtvätt, användning av handskar, nödvändiga vaccinationer samt korrekt hantering av farligt avfall), första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR).
Håll patienter och allmänheten informerade om aktuella hälsorisker. Öppen kommunikation är ett mycket värdefullt verktyg. Vårdföretag bör bygga en god relation med medierna för att kunna sprida viktig information brett, eller hålla nära kontakt med patienterna och informera dem individuellt om allvarliga hälso- eller säkerhetsproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online