Svininfluensa (H1N1): Hur snart uppstår symptomen efter smittotillfället?

H1N1-viruset, allmänt känt som svininfluensa, upptäcktes för första gången hos människor i USA i april 2009. Den 11 juni 2009 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) utbrottet som en pandemi. Laboratorieanalyser visade att många av generna i H1N1-viruset liknade de influensavirus som normalt cirkulerar hos grisar i Nordamerika, vilket gav upphov till namnet "svininfluensa". Senare studier visade dock att viruset faktiskt skiljer sig avsevärt från de influensavirus som vanligtvis förekommer hos nordamerikanska grisar.

Vanliga symptom

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC rapporterar personer som insjuknar i svininfluensa bland annat feber, frossa, huvudvärk, hosta, halsont, rinnande näsa, andnöd, muskelvärk, ledvärk, trötthet samt illamående, kräkningar och diarré.

En smittad person anses vara smittsam från en dag före symtomdebut fram till sju dagar efter att sjukdomen brutit ut. Detta är alltså den period under vilken viruset kan överföras till andra människor. Eftersom tillräcklig data om just H1N1 ännu saknades baserade CDC dessa siffror på erfarenheter från den vanliga säsongsinfluensan.

Smittspridning

Svininfluensa antas spridas på samma sätt som den säsongsbetonade influensan. När en smittad person nyser eller hostar sprids stora luftvägsdroppar som bär med sig viruset till personer i närheten, som då kan bli smittade. Även smitta via kontaminerade ytor bedöms vara möjlig. Samtliga luftvägssekret och kroppsvätskor från en person med H1N1-influensa betraktas som potentiellt smittförande.

Inkubationstiden

Enligt den begränsade information som CDC publicerade i slutet av 2009 beräknas inkubationstiden – alltså tiden mellan smittotillfället och symtomdebuten – ligga mellan en och sju dagar. Ett intervall på en till fyra dagar bedöms dock som mest troligt. Inkubationsperioden börjar i det ögonblick en person utsätts för viruset och slutar när de första symptomen visar sig.

Vilka löper störst risk för komplikationer?

Vissa grupper är mer sårbara än andra och löper högre risk att få allvarliga följder av svininfluensa:

• Barn under 5 år och vuxna över 65 år
• Personer under 18 år som står på långtidsbehandling med acetylsalicylsyra (Aspirin), eftersom de efter en influensainfektion riskerar att utveckla Reyes syndrom
• Gravida kvinnor
• Boende på vårdhem och serviceboenden
• Personer med kroniska lungsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, lever- eller blodsjukdomar, neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar, metaboliska sjukdomar samt personer med nedsatt immunförsvar

Tillhör du någon av dessa riskgrupper och misstänker att du har blivit smittad är det klokt att kontakta vården tidigt, så att eventuell behandling kan påbörjas snabbt.