Nitrocellulosa är en ytterst brandfarlig salpetersyraester av cellulosa. (En ester är en organisk förening som bildas när en syra reagerar med en alkohol under avgång av vatten.) Ämnet används framför allt i lacker, plaster och sprängämnen och framställs genom nitrering av cellulosa med hjälp av salpetersyra eller andra kraftfulla nitreringsmedel. När nitrocellulosa används för att tillverka sprängämnen kallas den även "bomullskrut". Det är en högnitrerad produkt med många tillämpningar inom både vetenskap och industri. Vid gentekniska kloningstekniker används cirkulära filter och ark av nitrocellulosa för att överföra mänskligt DNA från bakterier.
Nitrocellulosamembran består av en serie upprepade strukturella enheter som tillsammans bildar nitrocellulosapolymeren. Membranet är särskilt lämpat för att fånga upp bakterier i filtreringsprocesser, eftersom dess mikroskopiskt små porer kan fånga in mikroorganismer som bakterier.
Nitrocellulosa bildar starka kemiska bindningar till nukleinsyror (DNA och RNA) samt till proteiner (antigener och antikroppar). Därigenom minskas eller elimineras de fria rörelserna hos nukleinsyrorna eller proteinerna, vilka därmed immobiliseras. Immobiliseringen av nukleinsyror och proteiner används i stor utsträckning inom forskning och klinisk verksamhet där antigen-antikroppsbindning sker, exempelvis vid U-albumintest, CRP-test (C-reaktivt protein – ett protein som finns i blodet vid vissa akuta inflammationstillstånd) och graviditetstest.
När nitrocellulosa löses i organiska lösningsmedel som etrar och alkoholer bildas en trögflytande lösning som kallas "kollodium". Lösningen användes första gången under Krimkriget år 1864 som ett skyddande lager på sår.
Trollkarlars så kallade blixt-papper är i grunden papper eller tyg tillverkat av nitrocellulosa. Materialet brinner snabbt i luften och ger ett ljusstarkt ljussken, men lämnar inga fasta rester efter sig.
Nitrocellulosalack introducerades under första fjärdedelen av 1900-talet som beläggningsmaterial på flera musikinstrument, bland annat gitarrer och saxofoner. Färgen användes även på bilar och flygplan. På grund av sina explosiva egenskaper används nitrocellulosa ibland även som fast bränsle för raketer.
Bomullskrut är en salpetersyraester som används vid framställning av lätta sprängämnen. Den franske vetenskapsmannen Henri Braconnot framställde år 1832 för första gången ett ytterst brandfarligt material genom att kombinera salpetersyra med cellulosa. Produkten kallades xyloiodin. Idag är bomullskrut en kraftigt modifierad form av detta sprängämne.
Bomullskrut antänds omedelbart i luften och utvecklar endast lite värme och rök. Den kallas därför också "rökfritt krut". Tidigare var bomullskrut benägen att explodera spontant, vilket begränsade dess användningsområden. Numera används den i ett brett spektrum av eldvapen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online